SAS och SJ låter folk arbeta för slavlöner

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT

Fyra fackordförande i gemensamt utspel: Regeringen blundar för att människor blir utnyttjade

FÖRETAG, STÄDA UPP! Nu krävs det handling från både makthavare och alla företag för att utnyttjandet av utländsk arbetskraft ska upphöra, kräver debattörerna.
Foto: HENRIC LINDSTEN
FÖRETAG, STÄDA UPP! Nu krävs det handling från både makthavare och alla företag för att utnyttjandet av utländsk arbetskraft ska upphöra, kräver debattörerna.

Varför väljer företag som SAS, SJ och Coop att inte kontrollera sina leverantörer bättre och varför lever de inte upp till det sociala ansvarstagandet de påstår sig ha? En fabrik som levererar lunchmat till dessa företag har vidriga anställningsförhållanden. Polisen gjorde ett tillslag där det konstaterades att företaget saknade arbetstillstånd, hade usel arbetsmiljö och slavlöner.

SR:s program ”Konflikt” berättade nyligen historien om polistillslaget i Jordbro mot salladsfabriken där de anställda arbetade för slavlöner i en usel miljö och utan arbetstillstånd. Svenska företag med etiska riktlinjer som stolt lyfter fram sitt sociala ansvar faller pladask när de inte tar sitt ansvar för vad som sker på hemmaplan. Corporate social responsibility har blivit populärt att använda hos många företag och organisationer – men hur efterlevs dessa åtaganden? Går pengar alltid före mänskliga villkor?

Seko har undersökt hur det ser ut med svenska företags sociala ansvarstagande när de köper sjötransporter. Undersökningen visar att det är ytterst få företag som ställer krav på anständiga anställningsförhållanden och villkor. Samtidigt vet vi att en majoritet av världens sjömän arbetar under bedrövliga och många gånger livsfarliga förhållanden.

Inom transportsektorn ser vi hur hela transportörskedjor bygger på att någon utför arbetet till ibland rena slavvillkor. Förare från öst tvingas leva statarliv på rastplatser veckor i sträck, i väntan på nästa körning utan betalning. Åkerier tvingar anställda att bli ”falska egenföretagare”, för att slippa i från lag och avtal som skyddar villkoren. Längre upp i näringskedjan finner vi kända namn bland speditörer och transportköpare, som tar lägsta pris och godtar upplägg där det är tveksamt om utföraren ens har nödvändiga tillstånd. Denna jakt på låga priser och flexibilitet skapar inte bara dålig lönsamhet; konkurrensneutraliteten sätts också ur spel i förhållande till den seriösa åkerinäringen.

Inom hotell- och restaurangbranschen blir det alltmer vanligt förekommande att större kedjor och restauranger lägger ut städtjänster på underentreprenad. Så ville före taget ”fina krogen” göra i december 2011. Vid en granskning av räkenskaperna kunde det konstateras att underentreprenören var villig att sälja sin arbetskraft för 180 kronor i timmen, vilket är långt under avtalets minimilön.

Vi från Byggnads ser också stora problem med hur utländsk arbetskraft blir utnyttjad. Ett exempel är då ett flertal lettiska byggnadsarbetare som arbetat för cirka 27 kronor i timmen i Sollentuna. Skandalen uppdagades efter det att byggnadsarbetarna själva satt upp en skylt utanför arbetsplatsen: ”Grannar hjälp oss vi är slavar och är hungriga”.

Regeringen blundar för att människor blir utnyttjade på svensk arbetsmarknad och har dessutom aktivt begränsat fackets möjlighet att ingripa mot missförhållanden, genom den s å k allade Lavallagen.

Bemanningsdirektivet från EU som skulle stärka arbetstagarnas rättigheter vägrar regeringen att implementera i svensk lag trots att detta skulle ha gjort senast den 5 december 2011. Vidare vägrar regeringen att fullfölja Riksdagens tillkännagivande att utreda och ändra Lavallagen. Att regeringen inte agerar är lika skandalöst som att svenska företag genom dålig kontroll låter denna rovdrift av arbetstagare få fortgå. Nu krävs det handling från både makthavare och alla företag för att utnyttjandet av utländsk arbetskraft ska upphöra.

Lars Lindgren

Ella Niia

Janne Rudén

Hans Tilly

Publicerad: