ÅSIKT

Enkla jobb krävs om alla ska med

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Svenskt Näringsliv: Arbetsmarknaden kan inte begränsas till de som har god utbildning

Foto: Foto: SCANPIX
Mål utan plan För företagare är det ofta mer lönsamt att utomatisera än att anställa. Men de enkla jobben, som kassapersonal i affärerna, behövs om Sverige ska nå målet att ha EU:s lägsta arbetslöshet, skriver debattören.

Sverige ska inte ha låglönejobb, våra jobb ska ligga högt upp i värdekedjan. Det brukar vara budskapet från Stefan Löfven. Visst låter det bra. Men följden blir alltför få enkla jobb – och fortsatt hög arbetslöshet.

Regeringen har lovat att Sverige redan om fem år ska ha EU:s lägsta arbetslöshet. Det är ett utmärkt mål. För att nå det behövs hundratusentals nya jobb. Men att regeringen saknar en trovärdig plan för hur det ska gå till blev än en gång uppenbart i talen den 1 maj.

Att ett arbete ligger högt upp i värdekedjan innebär att det kräver kunskap och erfarenhet. Varje arbetad timme skapar mycket värde. Det finns ett starkt samband mellan lön och hur långt upp på värdekedjan man finns. Sverige har gjort en resa uppåt i värdekedjan, inte minst genom allt mer avancerade arbetsuppgifter inom industrin. I dag kräver flertalet industrijobb både utbildning och erfarenhet. Så är det även med allt fler jobb i andra branscher.

Samtidigt har vi fått brist på enkla jobb. Om vi hade lika många enkla jobb som genomsnittet i övriga Europa skulle runt 200 000 personer som i dag är arbetslösa ha riktiga jobb.

Vad händer med alla de som av olika skäl saknar kunskaper och erfarenheter som ofta efterfrågas på arbetsmarknaden? I Sverige hamnar många av dem utanför arbetsmarknaden. Tröskeln till det första jobbet blir för hög, och den blir allt högre ju längre du är arbetslös. Många fastnar i bidragsberoende, med krympande hopp om att få det bättre.

I Sverige saknas en hel sektor. Låt oss kalla dem vardagsjobb – jobb som gör att vardagen blir enklare och effektivare, både för privatpersoner och företag. Det finns massor med behov som människor och företag har men som inte fylls i dag.

För privatpersoner är ofta alternativet att jobbet inte alls blir gjort, eller att man gör det själv. För företagare lönar det sig att skära bort allt som inte är högproduktivt, att automatisera i stället för att anställa. Ett konkret exempel är att allt fler butiker har kassor där kunderna själva scannar varorna och betalar.

En del av problemet är våra attityder. Många ser ner på enkla jobb, utan att inse att alternativet ofta är inget jobb alls. Skulle det verkligen vara bättre?

”Vardagsjobb” skulle kunna fungera som ett steg in på arbetsmarknaden. De ger erfarenheter och kunskaper som gör det möjligt att gå vidare i arbetslivet till mer kvalificerade och bättre betalda jobb.

Ett annat problem rör kostnader och risker. Att anställa en ny medarbetare är ett stort steg, inte minst för småförtagare. En felrekrytering kan bli dyr. Vill vi öppna upp för fler vardagsjobb måste det bli billigare, enklare och mindre riskfyllt för arbetsgivare att anställa människor som saknar kunskap och erfarenhet.

För fler jobb krävs förändringar på en rad områden. RUT är att bra exempel som visar att när kostnaderna minskar ökar efterfrågan. Så i stället för att halvera RUT-avdraget borde regeringen utöka RUT. En mer flexibel arbetsrätt och ett fungerande lärlingssystem skulle också leda till fler jobb.

Visst ska vi fortsätta försöka flytta hela Sverige uppåt i värdekedjan. Det är rent av en förutsättning för fortsatt ökat välstånd. Men om regeringen menar allvar med målet om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 så måste den öppna upp för jobb i hela värdekedjan. Arbetsmarknaden kan inte begränsas till de som har god utbildning, kunskap och erfarenhet. Alla ska med!

 Lars Göran Johansson