ÅSIKT

Det här måste ni rätta till i vården, politiker

Debattörerna: Kan ni uppfylla väljarnas förväntningar om ni kommer till makten?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: JOHNÉR
Nästan hälften av väljarna enligt Aftonbladet/Inizio tycker att sjukvården är valets viktigaste fråga. Det är viktigt att regeringen efter valet driver en vårdpolitik som uppfyller väljarnas förväntningar, skriver debattörerna.
DEBATT

DEBATT. Hela 84 procent av befolkningen är oroliga för att de själva eller någon nära anhörig ska drabbas av en sjukdom som inte går att bota. Det framgår av en ny Sifo-undersökning, beställd av stiftelsen Forska! Sverige.

Detta är sannolikt förklaringen till att nästan hälften av väljarna – enligt en färsk undersökning från Aftonbladet/Inizio – tycker att sjukvården är valets viktigaste fråga.

De offentliga kostnaderna för hälso- och sjukvård fortsätter att öka och uppgick år 2016 till 402 miljarder kronor. Över 80 procent av vårdkostnaderna beräknas vara relaterade till kroniska sjukdomar, som främst drabbar äldre människor. Samtidigt förväntas de som är 80 år eller äldre vara dubbelt så många om bara 23 år.

Det krävs kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med den ojämlika vården, vårdskador och en alltför långsam introduktion av nya och effektiva metoder. I dag presenterar Forska! Sverige ett vårdpolitiskt program inför valet. Frågan är om partierna kommer att uppfylla väljarnas förväntningar om de kommer till makten? 

Vården i Sverige står inför en rad konkreta utmaningar, till exempel:

  • Hälso- och sjukvården är inte jämlik. Vården skiljer sig åt mellan olika regioner och det behövs strukturella förändringar för att förbättra situationen, enligt en statlig utredning. Den nya Sifo-undersökningen visar att bara varannan person, 49 procent, tror att vi har en jämlik vård i Sverige, exempelvis att patienter får tillgång till likvärdig läkemedelsbehandling oavsett var man bor. För att öka jämlikheten och kvaliteten krävs ökat utrymme för forskning och utveckling i vården.

  • Alltför många vårdskador. Skador som uppstår inom vården drabbar 110 000 personer varje år och kostar 9 miljarder kronor i ökad vårdtid. För att minska antalet vårdskador krävs en nationell kraftsamling för digitalisering av vårddata. Detta skulle också minska den administrativa bördan i vården samtidigt som patienternas delaktighet ökar.

  • Otillräckligt utnyttjande av medicinska framsteg. Det tar alltför lång tid att introducera, använda och utvärdera nya behandlingar inom vården, och vi är inte tillräckligt bra på att utnyttja medicinska framsteg. Statistik från Eurostat (2018) visar att Sverige har många dödsfall som hade kunnat undvikas med nuvarande medicinsk kunskap och teknik. Det krävs en rad strukturella åtgärder för att dra nytta av kunskapsframstegen inom medicin och därmed förbättra vården.

Det är viktigt att regeringen efter valet driver en vårdpolitik som uppfyller väljarnas förväntningar, både på kort och lång sikt. För att förbättra vår hälsa, och därmed begränsa kostnaderna, krävs mer fokus på att förebygga sjukdomar. Samtidigt måste vi stärka forskningen och ge patienter tillgång till nya metoder som snabbt ger bättre behandlingsresultat.

Den medicinska forskningen är en förutsättning för en vård av hög kvalitet och för att kunna möta utmaningen med ökad ohälsa och ökande vårdkostnader. Ändå motsvarar de statliga investeringarna i medicinsk forskning endast 2 öre per vårdkrona.

Förenklat kan man säga att för varje skattekrona som läggs på vård, avsätts 2 öre till att utveckla bättre prevention, diagnostik och behandling för framtiden. Det är för lite. Investeringarna i medicinsk forskning och utveckling bör på sikt fördubblas och motsvara 4 öre per vårdkrona. Vilka partier vill skjuta till de nödvändiga resurserna?


Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska! Sverige
Kristina Sparreljung, generalsekreterare Hjärt-Lungfonden
Ulf Brändström, generalsekreterare Astma– och allergiförbundet
Lotta Håkansson, ordförande Reumatikerförbundet
Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer
Thomas Magnusson, ordförande Diabetesorganisationen i Sverige
Inger Ros, ordförande Riksförbundet HjärtLung


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33