ÅSIKT

Äldre kan köra – men gör skyltarna större

Debattören: Titta på statistiken, det är en myt att gamla är sämre bilförare

Foto: JOHNÉR
Diskussionen borde snarare ta ett helhetsgrepp kring frågan hur vi ska anpassa trafikmiljön och hastigheten till landets åldrande befolkning, skriver Jöran Rubensson.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Det finns många myter om äldre i trafiken. Gubbar och gummor bakom ratten framställs oftast som mer olycksbenägna och mindre kompetenta än andra bilister.

På 1980-talet ansågs äldre vara en riskgrupp bland trafikanter i Sverige. Tidningsrubriker som ”Varning för gamla bilförare” eller ”För gammal för din bil” var inte ovanliga.

I dag vet vi bättre eftersom Sverige är snudd på världsbäst när det handlar om trafikolycksstatistik, cirka tre dödsfall per 100 000 invånare och år.

Men trots att olika studier visar att äldre är underrepresenterade i olycksstatistiken, lever bilden kvar av att äldre är farligare bilförare än yngre. Av och till uppstår därför diskussioner utifrån seglivade myter.

Den senaste handlar om regeringens uppdrag till Transportstyrelsen att analysera äldre och deras körförmåga kopplad till hälsotillståndet. Och det är inget litet antal äldre, cirka 650 000 körkortsinnehavare som är 75 år och äldre.

Visst kan det finnas problem där kronologisk ålder och åldrande får betydelse för bilkörningen men denna risk är inte självklart en funktion av ålder, utan snarare av medicinska orsaker som sjukdom, medicinintag, dålig syn och hörsel etcetera. Och ålder är ingen sjukdom.

All tillgänglig fakta visar att äldre som grupp är både kloka och säkra bilförare. De är inblandade i färre bilolyckor, mindre olycksbenägna men mer skadebenägna än yngre bilister. De kör nyktra, använder bilbälte och kör inte fortare än hastighetsgränserna föreskriver.

Det är alltså inte äldre som äventyrar nollvisionen i trafiken. Äldre utgör ofta en större fara när de promenerar eller cyklar än när de sitter bakom ratten.

Diskussionen borde snarare ta ett helhetsgrepp kring frågan hur vi ska anpassa trafikmiljön och hastigheten till landets åldrande befolkning i stället för att hålla kvar ett ensidigt och diskriminerande åldersperspektiv.

Av landets nästan två miljoner pensionärer är cirka 1,6 miljoner körkortsinnehavare och om 20 år beräknas de bli en miljon fler. Så med stigande livslängd och stora årskullar äldre är behovet stort att hitta rationella lösningar för äldre trafikanter.

Äldres mobilitet är inte bara en fråga om körkort och trafiksäkerhet utan minst lika mycket en fråga om livskvalitet, hälsa och ett aktivt liv. Undersökningar visar att när äldre tvingas minska på bilkörandet upplevs det som en begränsande faktor. Förutsättningarna minskar för att kunna leva ett självständigt liv liksom kontakterna med släkt och vänner och möjligheterna att klara sig utan samhällets stöd.

Detta gäller inte minst för äldre personer som bor i glesbygden. Problemet är snarast att äldre personer alltför tidigt avstår från bilkörning – och kvinnor i högre grad än män.

Så vad göra för att underlätta äldres bilkörning? Här några förslag att börja med.

Större text på gatuskyltarna och större linser på trafiksignalerna.

Fler skyltar än en enda om man missat tidigare skylt som aviserar på- och avfarter, vägarbeten, stopplikt o dyl.

Fler och prismässigt överkomliga ”reconditioneringskurser” för äldre som gjort längre uppehåll med bilkörningen.

Specialdesignade hemsidor för äldre bilköpare – sådana finns bland annat i USA.


Jöran Rubensson


Häng med i debatten, följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

FAKTA

DEBATTÖREN

Jöran Rubensson, tidigare ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF

DEBATTEN

Regeringen har gett Transportstyrelsen i uppdrag att analysera äldre och deras körförmåga. Men med tanke på att landets åldrande befolkning ökar och är underrepresenterade i olycksstatistiken borde vi i stället göra det lättare för äldre att köra bil, skriver debattören.