ÅSIKT

Bygg ut kärnkraften för ett grönare Sverige

KD: Att avveckla fler reaktorer saknar all rim och reson

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
För att vi ska uppnå Parisavtalet och de globala hållbarhetsmålen krävs mer kärnenergi – inte mindre, skriver Anders Sellström och David Lega.

DEBATT. Kärnkraften är inte oproblematisk. Men i en värld där energibehovet snabbt ökar till följd av digitalisering och en växande elfordonsflotta, och där förnybara energikällor på intet vis kan täcka människans energiförsörjningsbehov – i den världen behövs kärnkraften.

I ett Europa där polskt och tyskt brunkol och rysk gas ses som okontroversiella alternativ är kärnkraften en nödvändighet. Bara så är omställningen till ett fossilfritt samhälle möjlig. Bara så kan Sveriges och EU: s energiförsörjning och oberoende säkras.

Kärnkraften behövs för att bromsa klimatförändringarna. Som den minst kolintensiva energikällan är kärnkraften de facto renare än förnybar energi och är, enligt FN: s klimatpanel, helt central i den gröna omställningen.

För att vi ska uppnå Parisavtalet och de globala hållbarhetsmålen krävs således mer kärnenergi – inte mindre.

Nulägesbilden inom EU är dyster. Hela 44 procent av medlemsstaternas el kommer alltjämt från kolkraft, gas och olja. Bara 25 procent kommer från kärnkraft och 31 procent från vind-, vatten-och solkraft samt från biobränslen.

De dryga 20 procenten av unionens el som kommer från kolkraft bidrar till 60 procent av elproduktionens samlade klimatpåverkan.

Av unionens kolbaserade elproduktion står Tyskland och Polen för mer än hälften. Tyskland har dessutom de sjätte, högsta utsläppen i världen. Så såg det inte ut innan Tyskland avvecklade kärnkraften.

Och så får det inte fortsätta. Därför är det välkommet att EU-kommissionen, efter år av negligerande, nu vill göra kärnkraft till ryggraden i unionens energisystem. Man har nämligen kommit fram till att klimatmålen inte kan nås utan mer kärnkraft.

Kärnkraften behövs således för att trygga vår energiförsörjning. I dag står kärnkraften för dryga 40 procent av Sveriges elproduktion, vilket är i paritet med vattenkraftens andel.

Dock ska man ha i åtanke att de 63 terawattimmar (TWh) som kärnkraften genererar kommer från de åtta reaktorerna i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals, medan det krävs 1 800 vattenkraftverk för att generera 64 TWh per år. För att generera de 17 TWh (eller 11 procent) av elproduktionen som kommer från vindkraften fordras cirka 3 400 vindkraftverk.

Det skulle med andra ord krävas en dubbling av dagens 1 800 vattenkraftverk eller dryga 12 600 vindkraftverk för att på årsbasis generera lika mycket el som dagens åtta kärnkraftsreaktorer.

Utan kärnkraften och dess uppenbara effektivitetsfördelar risker vi fortsatta hot om elbrist och med den risk för framtida beroende av gas från skendemokratier som Ryssland.  

Kärnkraften behövs därmed också för att säkra vårt oberoende. I dagsläget är det den enda energikälla som kan minska kontinentens beroende av rysk gas.

I sammanhanget är det problematiskt att Tyskland och andra medlemsstater står bakom gasledningen Nord Stream 2. På så vis ökar EU: s beroende av rysk energi. På så vis legitimeras Rysslands aggressionskrig i Ukraina och dess ökade antal kränkningar av andra staters farvatten och luftrum i och kring Östersjön. På så vis tillåts Putin diktera dagordningen.

Kärnkraften behövs för att Sverige år 2045 ska vara klimatneutralt och för att vi tills dess, som en del av EU, ska klara vår energiförsörjning oberoende av andras påtryckningar.

Att i ett läge med återkommande hot om elunderskott fortsätta avvecklingen av svensk kärnkraft genom den planerade nedläggningen av ytterligare två reaktorer (Ringhals 1 och 2) saknar därför all rim och reson.   

En röst på Kristdemokraterna i valet till Europaparlamentet den 26 maj är en röst på en faktabaserad energipolitik som gör Sverige och EU grönare, mer självständigt och säkrare.


Anders Sellström, europaparlamentariker (KD)
David Lega, toppkandidat till Europaparlamentet (KD)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM