ÅSIKT

Sveriges folk – gör inte om ryssarnas misstag

Pussy Riot: Det gäller att se upp när makten vill inskränka er frihet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
Precis som en groda i en kastrull på spisen vänjer man sig vid den gradvisa förändringen. Tills det är för sent, skriver Pussy Riot-medlemmarna Alexey Knedlyakovsky och Lusine Dzhanian och listar varnande exempel från Putins Ryssland.
DEBATT

DEBATT. En gigantisk fallos målad på en husvägg i Stockholm väckte stor debatt och bara efter en vecka målades den över. Verket uppskattades inte av grannarna. Ett flagrant fall av konstcensur. Det kanske inte verkar som någon stor sak. Allt går ju bra, samhället går på demokratins väg, lagar fattas av de politiker som vinner valen och är de som ni eller era vänner röstar på.

Och till en början går allt verkligen bra. Precis som en groda i en kastrull på spisen vänjer man sig vid den gradvisa förändringen. Tills det är för sent. En vacker dag visar det sig att ni inte längre har varken möjlighet eller makt att påverka.

Låt oss kort ge några exempel på hur det gick till i Ryssland.

Efter terrordådet i Beslan 2004 då 333 människor, varav 186 barn, dödades och cirka 800 människor skadades, meddelade Vladimir Putin att en förändring av regeringsmakten var nödvändig ”i syfte att stärka landets enighet och förhindra att kriser uppstår”.

Direktvalen till ledare för Rysslands regioner skulle nu avskaffas och ersättas av en procedur där de regionala parlamenten får bekräfta en kandidat som presidenten själv har fört fram. Vad beträffar parlamenten så skulle valen till dessa nu endast genomföras efter partiernas listor.

Möjligheten att att välja oberoende kandidater försvann därmed. Så inleddes bygget av en ”maktens vertikal” där all makt koncentrerades till en enda person – presidenten.

Två år senare antar duman, kontrollerad av Kreml, en lag om att avskaffa miniminivån för valdeltagande på alla nivåer. 2006 stryks alternativet ”Mot alla” från valsedlarna.

Medborgare berövades varje möjlighet att proteströsta eller aktivt bojkotta meningslösa val. Lägg till lagstiftningen om registrering av politiska partier, som i praktiken gör det omöjligt att registrera nya partier. Eller ändringarna i medielagarna som har försvårat arbetssituationen för oberoende medier och gett oss en auktoritarism som inte har någonting med demokrati att göra.

Hur kunde det bli så här? Var samhället lamslaget eller gick det inte att förutse vad makthavarna eftersträvade?

När vi drabbas av omskakande händelser eller djup sorg talar man gärna om nödvändigheten att stärka makten. En stark makt står bättre emot hot. Men vilka hot är det som avses – de mot makten eller mot samhället?

Är det inte bättre att försöka göra samhället starkare, i stället för makten? Stanna upp och fundera på hur en sådan makt kan utnyttjas i framtiden.

Det relativa välståndet i Ryssland har fått de politiska frågorna att hamna i bakgrunden. Ja, många ryssar är mer intresserade av att köpa bilar och fastigheter än av sin frihet. Många är dessutom övertygade om att för vidsträckt frihet skapar oordning och försvagar staten.

Staten har å sin sida fortsatt sina attacker mot medborgerliga friheter och infört fler och fler begränsningar. Mötesfriheten, yttrandefriheten – allt detta har förvandlats till fiktion.

Makthavarna avgör om ett möte får eller inte får hållas, och i så fall var och när. Nya lagar, till exempel lagar mot ”hate speech” och spridning av extrema idéer, har i praktiken blivit medel för att bekämpa oliktänkande.

Varje inskränkning i medborgerliga rättigheter har makthavarna motiverat med de hot som påstås riktas mot landet. I dag när Ryssland är inblandat i fyra väpnade konflikter, ockuperar territorium i tre självständiga stater och i allt väsentligt själv har blivit ett hot mot sina grannar, fortsätter propagandan att söka fiender, såväl utomlands som inrikes.

När vi nu skriver detta för en svensk tidning tillåter vi oss att vända oss till befolkningen i Sverige.

Om någon bland era politiker föreslår en skärpning av gällande lagstiftning, som vill utöka statens befogenheter och införa begränsande åtgärder, och samtidigt skrämmer er med Ryssland, migranter, terrorister eller något annat, tänk efter: Existerar verkligen hotet man talar om? Och är ni beredda att offra ens en liten droppe av er frihet, för att undkomma detta hot?


Alexey Knedlyakovsky
Lusine Dzhanian
Medlemmar i konstnärskollektivet Pussy Riot som sökt asyl i Sverige. Båda deltar i årets Kultursalong i Almedalen i kväll.


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM

Valet 2018

Pussy Riot

Ryssland