ÅSIKT

Sluta att skylla på spriten!

Foto: ”Olika kulturer använder alkohol på olika sätt. Under uppväxten lär vi oss det vårt samhälle vet om berusning, och, genom att handla utifrån denna förståelse bekräftar vi samhällets förväntningar”, skriver Ted Goldberg om svenskars vana att skylla sitt beteende på sprit.
DEBATT

Systrar. Bröder. Det är dags att sluta skylla på spriten. Det duger inte längre att klandra alkoholen för att man klev över sina gränser och ställde till med oreda.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

– Djävulen, känslor, sinnlighet finns inte i flaskan utan i människan. Alkohol kan användas för att tillfredsställa mänskliga behov, men är inte orsaken till dessa behov, skriver docent Ted Goldberg, som hävdar att svenskens utlevelse under ruset är ett val för vilket vi kan, och bör, hållas fullt ansvariga.

Alkoholpolitiken har stegvis raserats. Alkoholen har blivit mer lättillgänglig, införselkvoter är så gott som borttagna, statliga monopol har avskaffats och resurser till vården har minskat. Och nu står prisinstrumentet i begrepp att falla. För att harmonisera med omvärlden och rädda Systembolaget föreslår regeringens utredare att skatten på spritdrycker ska sänkas med 40 procent. På vilka grunder ska en ny alkoholpolitik byggas?

En fråga som bör diskuteras är i vad mån ”alkoholbeteenden” är ett resultat av alkoholens biokemiska verkningar respektive ett uttryck för individens behov och egen vilja. Hittills har man i Sverige tillmätt biokemiska effekter stort förklaringsvärde. Alkoholen har tolkats som en förmildrande omständighet för såväl småsaker, till exempel att man pratar för mycket eller för högt, som mycket allvarliga företeelser, exempelvis våld. I en studie där professor Margareta Hydén intervjuade par som levde i långvariga misshandelsförhållanden uppgav många intervjupersoner av bägge kön kontrollförlust på grund av alkohol som en viktig orsak till våldet.

Men man kan undra varför dessa män som säger sig ”helt tappat kontroll”:

1 Gång efter gång slår sin egen fru – men aldrig grannens hustru?

2 Alltid slår utom synhåll för andra vuxna?

3 Oftast slår på kroppsdelar som kan täckas av kläder dagen efter?

4 Som regel slutar innan de dödat henne?

5 Om de har kontroll när de är nyktra, och vet av erfarenhet att alkoholen får dem att tappa fattningen, varför dricker de och försätter sig i en situation där de kanske utför handlingar som de ”inte vill” göra?

Vart leder det om vi skulle tolka handlingarna som ett uttryck för individens vilja? Två amerikanska forskare, MacÌ´1;Andrew & Edgerton, menar att medan mycket starka bevis finns för att alkohol förändrar människans motorik, finns det inget motsvarande samband för sociala beteenden. Olika kulturer använder alkohol på olika sätt. Under uppväxten lär vi oss det vårt samhälle ”vet” om berusning; och genom att handla utifrån denna förståelse bekräftar vi samhällets förväntningar.

Ett sätt att använda alkohol kallar M & E ”timeout”. De menar att det är att ställa för stora krav på människor att de alltid måste ta fullt ansvar för allt de gör. Därför skapar samhället säkerhetsventiler som tillåter människor att uttrycka saker som annars inte accepteras. Man får till exempel skrika under en fotbollsmatch. Timeout i samband med alkohol innebär att om man har uppfostrats att tro att ”man inte riktigt är sig själv” när man är berusad, behöver inte övertramp som begås under alkoholpåverkan tas på fullt allvar. Därigenom skapas en möjlighet att avreagera sig. Men vad man behöver få ur sig under berusning är avhängigt av vad samhället tillåter, förbjuder och kräver när man är nykter.

Jag exemplifierar med tre anledningar att använda alkohol i Sverige:

1 Skaffa ett alibi för att tillgodose behov som man annars känner sig förhindÌ´1;rad att tillfredsställa – till exempel sexualitet.

2 Uttrycka såväl ”positiva” känslor (som att skratta och sjunga) som ”negativa” känslor (till exempel aggression och besvikelse). Just detta att ”han är så snäll när han är nykter” kan vara ett viktigt skäl till att han super sig full med jämna mellanrum.

3 Tillfälligt slippa ta vuxenansvar, det vill säga skjuta upp, fly ifrån, och så vidare. Det är svårt för en vuxen svensk att uppföra sig så i nyktert tillstånd, men är lättare att bortse från i samband med berusning.

Djävulen, känslor, sinnlighet finns inte i flaskan utan i människan. Alkohol kan användas för att tillfredsställa mänskliga behov, men är inte orsaken till dessa behov. Kulturella normer bestämmer vilka syften, i vilka situationer och i vilka mängder alkoholkonsumtion kan godtas. Åttaåringar vet ganska väl vad som händer (i deras kultur) när man dricker.

Vår alkoholpolitik minskade alkoholrelaterade skador som leversjukdomar, olyckor och tidiga dödsfall. Men denna politik har blivit en anakronism. Nu när människor är välutbildade och har resurser för att göra val är det svårt för staten att begränsa handlingsfriheten på alkoholområdet. Emellertid böra man också om man har frihet avkrävas ansvar. Men om man måste ta ansvar går man miste om en del av det som har varit ”det roliga” med att dricka i vårt land.

Sverige är nu på väg in i ett skrämmande scenario – frihet utan ansvar. Att starkt begränsa tillgången tycks inte längre vara möjligt och åtminstone på kort sikt verkar det mycket svårt att avkräva ansvar av dem som dricker. Ett första steg mot ett ökat ansvarstagande vore att diskutera vilka behov vi tillfredsställer med hjälp av alkohol och hur dessa kunde tänkas tillgodoses på andra kulturellt acceptabla sätt. Exempelvis: Hur ska vi uttrycka sexualitet, aggression, självhävdelsebehov och känslor? Detta görs inte i en handvändning och alla lösningar kommer att medföra problem på andra områden. Exempelvis är aggression svårhanterlig oavsett om den uttrycks i berusat eller nyktert tillstånd.

Det tar många år att etablera nya normer. Sverige har en svår tid framför sig.

Ted Goldberg (Docent Stockholms universitet)