ÅSIKT

Kommunerna klarar inte sina skyldigheter

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Sven Gunnar Persson (kd): ”Att få en bra start är grundläggande för att resten av livet”

Idag – lördagen den 20 oktober – är det Hörselskadades dag och det finns all anledning att uppmärksamma hur hörselskadade har det, inte minst de hörselskadade barnen. Vi kristdemokrater anser att barn med hörselnedsättningar bör få bättre tillgång till teckenspråk, hörseltekniska anpassningar och hörselutbildade lärare i skolan.

Över en miljon människor lever med en hörselskada. Av dessa är cirka 10 000 barn och ungdomar upp till 20 år. Deras vardagsupplevelser skiljer sig på flera sätt från personer som har full hörsel. Ett enkelt samtal ute på rasten eller i klassrummet kan vara helt obegripligt. Att behöva fråga ”vad sa du?” och få till svar ”det var inget viktigt”. Det är här, i klassrummet och på rasten, utanförskapet börjar för barn och ungdomar med hörselnedsättningar. Det är ett utanförskap som vi måste bryta.

Att få en bra start i livet för hörselskadade är grundläggande för att resten av livet skall bli så gott som möjligt. Kommunerna är idag skyldiga att ge varje barn den hjälp de behöver för att klara skolgången. Men verkligheten ser annorlunda ut. Undersökningar som HRF, Hörselskadades riksförbund, gjort visar att andelen hörselskadade elever som går i anpassade skolformer är så lågt som 16 procent. De övriga 84 procenten av de hörselskadade eleverna går i vanliga skolor. Ofta i stora klasser och med mycket begränsad tillgång till hörselteknisk utrustning och hörselpedagogiskt stöd.

Många gånger har kommunerna en övertro på sin egen förmåga att hjälpa och stötta barn med hörselnedsättningar, samtidigt som problemen hos barnen underskattas. Problemet som följer när kommuner brister i sina åtaganden är att hörselskadade barn inte får möjligheten till den utbildning som de har rätt till. Eleverna kan vara fysiskt närvarande vid alla lektioner och ändå inte ha tillgång till sin utbildning, på grund av att de inte får de stöd som behövs för att de skall kunna ta till sig undervisningen.

Bland hörselskadade elever i årskurs 9 är det så många som 19 procent som inte är behöriga att söka vidare till gymnasiet. Av de elever som söker till Riksgymnasiet för hörselskadade (RGH) är 36,7 procent obehöriga. Bakom dessa siffror finns det enskilda barn- och ungdomar med samma värde och rättigheter som sina fullt hörande kompisar. Det visar allvaret i de problem vi står inför och det utanförskap som skapats för många hörselskadade barn.

Vi behöver alla de små gemenskaperna i samhället för att utvecklas som individer, men vi måste också få möjligheten att finnas med på lika villkor. Alla måste ges möjlighet att integreras men utifrån sina egna villkor och inte andras. Jag vill att alla barn som lider av någon form av hörselnedsättning ska ha tillgång till skolor med teckenspråk, hörseltekniska anpassningar och hörselutbildade lärare. Det är en förutsättning för att barn med hörselnedsättningar ska kunna utveckla relationer, språk och färdigheter på sina egna villkor. Jag anser att det behövs en översyn av dagens skolpolitik för att säkerställa kvalitén på utbildningen för hörselskadade barn och ungdomar. Kan detta bli verklighet för varje hörselskadat barn, minimeras risken för ett liv i utanförskap.

Sven Gunnar Persson

riksdagsledamot (kd)

Debattören

Sven Gunnar Persson

riksdagsledamot (kd)