ÅSIKT

Arbetare behöver inte ha skit under naglarna

Skådespelare: Vi lever inte i industrisamhället längre – sluta låta industrin sätta märket

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: GETTY
Nå, när ska vi erkänna att vi inte lever i industrisamhället längre och sluta låta industrin sätta märket? I informationssamhället ingår alla it-konsulter. Där finns löner att relatera till. Använd dom för alla yrken som tillhör kunskapssamhället, skriver Ulla Svensson.

DEBATT. Sedan urminnes tider sätts ”märket”, alltså nivån för utgångspunkten i avtalsförhandlingar av LO, det vill säga industrin i Sverige.

Detta trots att vi sedan länge sägs leva i informations- eller kunskapssamhällets tidevarv. Industrisamhället är ett passerat stadium. Vi minns alla i min ålder ”industrisemestern” som pågick från första måndagen i juli och fyra, eller senare fem, veckor framåt. Då var i princip hela Sverige stängt. Förutom offentlig sektor och handel, som alltid haft öppet året om. Vård och omsorg även dygnet runt. Riksdagen fortsätter sin långa sommarstängning.

Men, till min poäng! Vi som arbetar inom den sektor som utgör kunskapssamhället. Konst och kultur som inte är rent kommersiell, forskning, stora delar av akademin, utbildningsväsendets alla delar, idéburna organisationer som är beroende av offentligt stöd. Kort sagt alla som bygger den delen av samhället som vissa väljare anser försumbar eller med fördel kan lämnas till riskkapitalister, civilsamhälle eller var och en att sköta, men som i själva verket utgör ett skyddsnät för att skapa ett gott samhälle.

Ytterligare en del av samhällsbygget som är fullt jämförbart med industrin, men som aldrig haft den löneutveckling som den, är vård och omsorg. Samma hårda slit, samma arbetsskador, sjuktal och förtidspensioneringar. Men med en stor skillnad.

I vård och omsorg arbetar till största delen kvinnor. Inte för så länge sedan räknades det inte ens som arbete och utfördes av ogifta kvinnor. Av den anledningen, för att ”märket” sätts av industrin och för att lönepåslagen sker i procent halkar dessa löner efter för varje år som går.

Jag kan ge ett tydligt exempel. Det sägs att utbildning ger högre lön. Arbetarlöner är generellt låga och att akademiker skor sig. Åh ja!? För ett fungerande samhälle behövs båda grupper. ”Kunskap ger makt” var tidigare en arbetarrörelsedogm.

Men, en människa kan utföra ett samhällsnyttigt arbete även utan muskler, grova händer och skit under naglarna.
Jag har realskola, två års folkhögskola, två års förutbildning i mitt yrke som skådespelerska. Tre års högskoleutbildning = kandidat. 34 år i yrket plus två år före utbildning som sufflös, en mycket praktisk utbildning, se och lär.

Jag tog ut min förtidspension vid 61 år. När jag såg hur mycket pension jag skulle fått vid 65 års ålder, förstod jag att det är omöjligt att gå i pension.

En mig närstående person, man, som haft arbetaryrken från 17 års ålder har under sitt arbetsliv haft nettolön motsvarande min bruttolön i stort sett hela tiden. Med ob och ersättning för jour. Skådespelare fick ob-ersättning först 1984, med hänvisning till att ”vi jobbar ju på kvällarna”. Teaterteknikerna hade ob-ersättning. 

Delade turer, som det skrivs mycket om för andra yrken, har skådespelare och övriga artister. Varje dag. Tisdag till lördag plus föreställning vissa söndagar. Alltså sexdagarsvecka ofta.

Repetition dagtid, uppehåll, sminktid och föreställning, avsminkning. Tror ni det finns barnomsorg som matchar det? Mindre än 10 procent av skådespelarna har en tillsvidareanställning, så det är få som protesterar. LAS har aldrig gällt fullt ut!

Frilansares pensioner på avtalsområdet som även innefattar övriga artister och upphovsmän med flera är ren skräckläsning.

Den mig närstående man som både haft mycket högre lön, kunnat planera sin tid, ta ut semester när han velat för fritidsintresse och nu tar ut sin förtidspension har alltså drygt 5 000 kronor mer i avtalspension än jag. Och får även flera tusen mer i pension vid 65 års ålder. Med olika typer av påslag till den allmänna pensionen som jag inte har. Trots att både han och jag haft jobb i offentligt finansierade verksamheter.
Ändå får jag i kommentarer från SD-svansen i sociala medier veta att ”Du har inte uträttat ett hederligt handtag i hela ditt liv! Gå och mata eller torka en pensionär i röven!” For the record. Det har jag gjort. Och tagit hand om cancerpatienter, psykiskt sjuka, intagna på rättspsyket, arbetat i omsorgen, hemtjänsten, städat m.m. Jobb som jag trivts med och som hjälpt mig att klara mitt uppehälle utöver de studielån jag haft. Och, som jag till skillnad från min manlige närstående, betalade på fram tills jag fyllde 54 år.

Nå, när ska vi erkänna att vi inte lever i industrisamhället längre och sluta låta industrin sätta märket? I informationssamhället ingår alla it-konsulter. Där finns löner att relatera till. Använd dom för alla yrken som tillhör kunskapssamhället. All kunskap behövs. I dag mer än någonsin! Informationssamhället får inte betyda att människor ersätts med teknologi! Gör om formeln för ”märket” så att den ger ett mer jämlikt och jämställt utfall!


Ulla Svedin, frilansande skådespelerska


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM