Ungern förgiftar den europeiska demokratin

Bildt, Wallström och 73 europeiska debattörer: Nu måste vi bekämpa två virus samtidigt

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Vi uppmanar vi alla EU:s medborgare att se på utvecklingen i Ungern som ett hot mot våra gemensamma intressen. Det är dags för oss att enas i denna kamp. Vad som står på spel är våra demokratiers och EU:s framtid, skriver 73 tidigare regeringschefer, politiker med flera. På bilden Guy Verhofstadt, Cecilia Malmström, Jean-Claude Juncker, Margot Wallström, Carl Bildt, Sven Otto Littorin, Francesca Ratti, Jyrki Katainen, Lazlo Andor, Danuta Hübner, Aleksander Kwasniewski och Rosen Plevneliev. På stora bilden Ungerns premiärminister Viktor Orbán.

Foto: TT, PETER WIXTRÖM
DEBATT

DEBATT. Vi européer måste bekämpa två virus samtidigt och med samma kraft: Covid-19 som slår mot våra kroppar och en annan sjukdom som angriper våra ideal och demokratier.

Den 30 mars 2020 antog Ungerns parlament en text som gav regeringen möjlighet att suspendera tillämpningen av vissa lagar, avvika från reglerna i andra och anta nya åtgärder med dekret, i praktiken för obegränsad tid, och med nya inskränkningar för media och information.

En sådan maktkoncentration är utan jämförelse i den Europeiska unionen. Den gagnar varken kampen mot Covid-19 eller dess ekonomiska konsekvenser; tvärtom öppnar beslutet för alla slags missbruk, där både offentliga och privata resurser hamnar under okontrollerad kontroll av den exekutiva makten.

Detta beslut är kulmen på en lång tids farlig utveckling mot ett alltmer auktoritärt styre i Ungern.

Det är med stor oro som vi under det senaste decenniet har sett premiärminister Viktor Orbán styra sitt land i en riktning som alltmer avviker från grundläggande europeiska normer och värderingar.

Detta maktövertagande som förment svar på Covid-19 är ännu ett oroväckande steg i en lång process där demokratin rullats tillbaka.

Även om vi konstaterar att Viktor Orbán vid 2010 års val erhöll ett stort stöd i valurnorna har den ungerska regeringens reformer sedan dess inskränkt den ungerska demokratin och undergrävt rättsstaten, och därmed skapat upprepade spänningar i förhållande till den Europeiska unionen.

Den politiska oppositionen, civilsamhället och det fria ordet har i ökande omfattning tystats i takt med att olika universitet, kulturella center, affärsgrupperingar och enskilda organisationer har fått känna bördan av premiärminister Orbáns auktoritära styre.

Europaparlamentet har vid två tillfällen analyserat och fördömt denna odemokratiska glidning, genom Tavaresrapporten 2013 och Sargentinirapporten 2018.

De som vill försvara rättsstaten och demokratin kan inte längre förbli inaktiva. EU:s arbete och ansträngningar att stärka de demokratiska processerna, rättsstatens principer, transparens, solidaritet och social dialog, såväl bland medlemsstaterna som bland kandidatländerna, står på spel om ingenting görs.

För att möta Covid-19-pandemin, som kommer att påverka oss i en generation, har alla EU-länder tvingats fatta beslut som i olika mån inskränker medborgarnas fri- och rättigheter. Det viktiga är att dessa inskränkningar är proportionerliga och tydligt motiverade, och dessutom tillfälliga till sin natur.

Att åsidosätta parlamentet på obestämd tid som i Ungern är ett allvarligt brott mot EU-fördragen, mot Stadgan om grundläggande rättigheter och mot Europeiska konventionen om skydd för mänskliga rättigheter. Det är därför det är så viktigt att ta avstånd mot Viktor Orbáns fortsatta undergrävande av demokratins grundläggande funktioner.

Vi uppmanar därför alla – EU:s institutioner, medlemsstaterna, medborgarna, civilsamhället och media – att vara så vaksamma som överhuvudtaget är möjligt. Det är dags för omfattade mobilisering och gemensam handling.

Vi uppmanar nationella media att vika särskild tid och kraft åt den ungerska situationen, gärna dagligen om så behövs. Vi ber dem dessutom att ge ungerska medborgare fri tillgång utan kostnad till nyheter om läget i Ungern för att erbjuda dem en mångfald av oberoende rapportering om läget i landet.

Vi uppmanar EU-kommissionen, som fördragens väktare, att omedelbart reagera och föreslå sanktioner som motsvarar allvaret i de brott mot EU:s regler och värderingar som vi menar att Ungern har begått.

Covid-19 måste och kommer att besegras tack vare demokratiska processer, transparenta åtgärder och bred informationsspridning. Det är genom att stå upp och försvara dessa värderingar som vi har möjlighet att mobilisera EU:s medborgare och få starkt stöd för återhämtningen när pandemin är över. 

Slutligen uppmanar vi alla EU:s medborgare att se på utvecklingen i Ungern inte som något fjärran och långt ifrån utan som ett grundläggande hot mot våra gemensamma intressen. Det är dags för oss att enas i denna kamp. Vad som står på spel här är inte bara en fråga om vår hälsa, utan om gemensamma ideal och våra demokratiers och EU:s framtid.


På initiativ av medlemmarna i Civico Europa:

Lazlo Andor, nationalekonom, fd EU-kommissionär (Ungern)
Guillaume Klossa, copresident Civico Europa, fd chef för European Broadcasting Union, tidigare Sherpa till Reflection group on the future of Europe (Europeiska Rådet), (Frankrike)
Francesca Ratti, copresident Civico Europa, fd vice generalsekreterare, Europaparlamentet (Italien)
Guy Verhofstadt, Europaparlamentariker, fd premiärminister (Belgien)


Tillsammans med Civico Europas vänner:
Gian-Paolo Accardo, chefredaktör Vox Europa (Italien)
Brando Benefei, Europaparlamentariker (Italien)
Andras Bozoki, professor, fd kulturminister (Ungern)
Jean-Pierre Bourguignon, matematiker, fd ordf för European Research Council (Frankrike)
Saskia Bricmont, parlamentariker (Belgien)
Philippe de Buck, fd vd Business Europe (Belgien)
Jasmina Cibic, artist (Slovakien)
Tremeur Denigot, kommunikationschef, Civico Europa (Frankrike)
Mladen Dolar, filosof (Slovakien)
Paul Dujardin, generaldirektör BOZAR (Belgien)
Pascal Durand, Europaparlamentariker (Frankrike)
Uffe Ellemann-Jensen, fd utrikesminister (Danmark)
Michele Fiorillo, filosof (Italien)
Cynthia Fleury, filosof, psykoanalytiker (Frankrike)
Markus Gabriel, filosof (Tyskland)
Sandro Gozi, Europaparlamentariker (Italien)
Ulrike Guerot, statsvetare (Tyskland)
David Harley, författare, fd vice generalsekreterare EU-parlamentet (Storbritannien)
Gabor Horvat, journalist (Ungern)
Danuta Hübner, Europaparlamentariker, tidigare EU-kommissionär (Polen)
Tvrtko Jakovina, historiker (Kroatien)
Miljenko Jergovic, författare och journalist (Kroatien)
Jean-Claude Juncker, tidigare ordf för EU-kommissionen, fd premiärminister (Luxemburg)
Jyrki Katainen, fd statsminister, tidigare vice ordf EU-kommissionen (Finland)
Aleksander Kwasniewski, fd president (Polen)
Christophe Leclercq, grundare Euractiv (Frankrike)
Christian Leffler, fd vice generalsekreterare Europeiska utrikestjänsten (Sverige)
Sándor Léderer, co-founder and Director of K-Monitor (Ungern)
Bernard-Henri Lévy, filosof (Frankrike)
Carl Bildt, fd statsminister, fd utrikesminister, diplomat (Sverige)
Sven Otto Littorin, fd arbetsmarknadsminister (Sverige)
Cecilia Malmström, fd EU-kommissionär (Sverige)
Margot Wallström, fd utrikesminister, fd EU-kommissionär (Sverige)
Henri Malosse, ordf ECOSOC (Frankrike)
Joelle Milquet, fd rådgivare till EU-kommissionens ordförande, tidigare vice premiärminister (Belgien)
Alexandra Mitsotaki, ordf. World Human Forum (Grekland)
Carlos Moedas, fd EU-kommissionär (Portugal)
John Monks, ledamot av överhuset, fd generalsekreterare ETUC (Storbritannien)
Jonathan Moskovic, rådgivare kring demokratisk innovation (Belgien)
Niklas Nordström, fd kommunalråd, Luleå, tidigare ordf., Business Sweden 
Stojan Pelko, tidigare statssekreterare kulturdepartementet (Slovenien)
Rosen Plevneliev, Bulgariens fd president
Magali Plovie, talman i det fransktalande parlamentet i Bryssel (Belgien)
Miguel Poiares Maduro, fd minister för regional utveckling (Portugal)
Vesna Pusic, sociolog, parlamentsledamot, fd vice premiärminister och fd utrikesmimister (Kroatien)
Nina Rawal, entreprenör (Sverige)
Michel Reimon, fd europaparlamentariker (Österrike)
Maria Joao Rodrigues, fd minister, ordf., Foundation for European Progressive Studies
(FEPS) (Portugal)
Petre Roman, fd premiärminister (Rumänien)
Taavi Roivas, fd premiärminister (Estland)
Lavinia Sandru, journalist (Rumänien)
Fernand Savater, filosof (Spanien)
Roberto Saviano, journalist, författare (Italien)
Majda Sirca, fd kulturminister (Slovakien)
Denis Simonneau, ordf., EuropaNova (Frankrike)
Claus Sorensen, fd generaldirektör i Europakommissionen (Danmark)
Gesine Schwan, fd Dean för Frankfurt Viadrinauniversitetet, tidigare presidentkandidat (Tyskland)
Vladimir Spidla, fd premiärminister, fd EU-kommissionär (Tjeckien)
Farid Tabarki, journalist, producent (Nederländerna)
Rui Tavares, författare, historiker, fd europaparlamentariker (Portugal)
Zeljko Trkanec, chefredaktör, Euractvi.hr (Kroatien)
Monika Vana, europaparlamentariker (Österrike)
Alvaro de Vasconcelos, fd chef, European Union Security Institute (Portugal)
Cedric Villani, matematiker, Fieldsmedaljör, parlamentariker (Frankrike)
Pietro Vimont, medgrundare, Civico Europa (Frankrike)
Sasha Waltz & Jochen Sanding, koreograf respektive chef på Sasha Waltz Company (Tyskland)
Josef Weidenholzer, professor, fd europaparlamentariker (Österrike)
Marlene Wind, professor, författare (Danmark)
Slavoj Zizek, filosof (Slovakien)
Alenka Zupancic, filosof (Slovakien)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här

Publisert:

LÄS VIDARE

ÄMNEN I ARTIKELN

Coronautbrottet

Sven Otto Littorin

Jean-Claude Juncker

Ungern

Viktor Orbán

EU

Guy Verhofstadt