Stå upp för demokratin i EU, Löfven

Debattören: Otillräckliga rättssystem ska inte belönas

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

När EU-länderna nu ska försöka komma överens om den nya budgeten efter coronapandemin ligger ett stort ansvar på statsminister Stefan Löfven att se till att svenska intressen och svenska skattepengar inte förskingras, skriver debattören.
Foto: TT
När EU-länderna nu ska försöka komma överens om den nya budgeten efter coronapandemin ligger ett stort ansvar på statsminister Stefan Löfven att se till att svenska intressen och svenska skattepengar inte förskingras, skriver debattören.

DEBATT. På fredag kommer nästa EU-toppmötet att äga rum. Då samlas Europas stats- och regeringschefer medlemsländer för att försöka komma överens om unionens återhämtningspaket efter coronapandemin och ny EU-budget.

Tongångarna har varit höga rörande hur stor pengapåsen ska vara. Men fokus får inte flyttas från den kanske allra viktigaste frågan – ska våra skattepengar gå till länder som inte respekterar rättsstatens principer?

Det behövs ett rättsstatsvillkor i krispaketet, och pengar borde i vissa länder styras om till civilsamhället.

I skuggan av coronakrisen har sedan länge en kris för EU:s rättsstater rasat. I Ungern finns knappt oberoende media kvar och häxjakt på fria universitet har pågått i åratal – tankesmedjan Freedom House räknar inte längre landet som en demokrati.

I Polen har man sedan länge friskt ändrat i regler för att bli av med fritänkande domare och presidenten har kampanjat aggressivt mot hbtq-personer och sexualundervisning.

I EU försvinner därtill varje år mer än 1,6 miljarder kronor till korruption och pengatvätt, på grund av medlemsländernas otillräckliga rättssystem. Utvecklingen är, minst sagt, oroande.

EU-kommissionen har på senare tid äntligen börjat lyfta problematiken, men framstår fortfarande som alltför försiktig. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har inför veckans toppmöte sagt att han inte utesluter att lägga in ett veto om ett demokrativillkor finns på bordet.

Vissa länder gör också allt de kan, bland annat genom tekniska omröstningsregler, för att göra det så svårt som möjligt att få igenom ett förslag. Det är nu upp till de andra medlemsländerna - att tydligt stå upp för de värden som byggt denna union.

Ett särskilt ansvar ligger på Stefan Löfven att se till att svenska intressen och svenska skattepengar inte förskingras.

Många har klagat över att det saknas ett rättssäkert system för att garantera att odemokratiska länder inte ska kunna få EU-pengar.

Vi i Centerpartiet och vår grupp i Europaparlamentet har lagt fram förslag på hur kravet kan se ut: om risk finns för att demokratiska principer kränks, måste EU genast undersöka ärendet, frysa pengar i de fall ett land befinner sig i riskzonen och, när det krävs, styra om dessa till civilsamhället i stället för regeringen.

Det är viktigt att komma ihåg att regeringarna i alltmer odemokratiska länder inte är samma sak som deras befolkningar.

När medlemsländerna nu möts måste den svenska regeringen vara mycket tydlig på den här punkten: har man en gång skrivit på EU:s fördrag om rättsstatsprinciper och demokrati, så är det också något man har att följa. De svenska skattebetalarna ska inte bidra till korruption och olagliga maktförskjutningar.

Stefan Löfven måste stå upp för dessa principer och se till att Sverige aldrig godkänner en ny EU-budget som möjliggör nedmonteringar av demokratin.

För att EU ska fungera, för att demokratin ska leva, för att vi ska våga handla med varandra, för att vi ska våga lämna ut misstänkta brottslingar till andra länder och allt annat viktigt som EU-samarbetet innebär, krävs tillit mellan våra länders rättssystem.

Vi måste stoppa denna erodering innan det är för sent.


Abir Al-Sahlani, Europaparlamentariker (C)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad: