Publicerad:

Var fjärde död ung man är en överdos

Debattörerna: Det är dags att se sanningen om drogdöden i Sverige

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Det är dags att se sanningen i vitögat: Vår narkotikapolitik är inte bättre än andra EU-länders. På vissa områden är vi till och med sämre, skriver Björn Fries och Christina Gynnå Oguz.
Foto: TT
Det är dags att se sanningen i vitögat: Vår narkotikapolitik är inte bättre än andra EU-länders. På vissa områden är vi till och med sämre, skriver Björn Fries och Christina Gynnå Oguz.

DEBATT. Det pågår en diskussion om narkotikapolitik i medierna föranledd av att den årliga dödsfallsstatistiken redovisats av Europeiska centrumet för narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA).

Många uttrycker oro över att Sverige intagit plats nummer ett som landet med flest antal överdosdödsfall per invånare.

Några menar att statistiken inte är jämförbar mellan länder och därför inte mycket att orda om, men flertalet tar frågan på största allvar.

Oavsett bristande jämförbarhet har dödligheten ökat kraftigt i Sverige över tid. Den svenska trenden har också varit avsevärt mer negativ än andra länders.

Tyvärr har ansvariga politiker på nationell nivå lyst med sin frånvaro i denna diskussion! Varför är de så tysta?

Är de medvetna om att det dör två till tre gånger så många i överdoser som i trafikolyckor? Att vart fjärde dödsfall bland män i småbarnspappaåldern (25–34 år) förorsakas av en överdos narkotika? Att dödligheten i överdos är hög – och ökande – bland kvinnor över 50?

I diskussionen om narkotikarelaterad dödlighet hörs ofta uppgifter om 900 dödsfall. Det avser narkotika- och läkemedelsförgiftningar, som utöver överdoser också inbegriper självmord och förgiftning med oklar avsikt.

Vi resonerar utifrån statistik om överdoser, det vill säga oavsiktliga dödsfall direkt orsakade av intag av narkotika, vilket är det som Folkhälsomyndigheten rapporterar in till EMCDDA.

Under 2018 (senaste statistiken) dog 566 personer till följd av överdoser, huvudsakligen opioider med dämpande verkan som heroin, metadon, buprenorfin och oxikodon, ofta med en blandning av droger och alkohol. Kokain – opioidernas motsats – fanns med i bilden i ett hundratal fall och i 20 fall var en överdos av kokain den direkta dödsorsaken.

Det är en fördubbling av kokaindödsfallen sedan 2011.

Socialministern har i en kommentar sagt att narkotikadödligheten har minskat de senaste åren. Det är en sanning med modifikation. 

Det totala antalet avlidna på grund av överdoser sjönk förvisso med 10 procent 2018 jämfört med året innan, men det som låg bakom nedgången var en minskning av antalet dödsfall orsakade av ”dödsdrogen” fentanyl, från 101 under 2017 till 11 under 2018. Denna minskning var ett resultat av rättsväsendets insatser för att minska utbudet av fentanyl.

Minskningen är glädjande, men frågan är om den ändrar något i grunden. Om man räknar bort antalet döda på grund av fentanyl, blir resultatet i stället en ökning av de dödliga överdoserna med sex procent.

Räkneexemplet visar att riktade insatser mot enskilda substanser kan ha stor inverkan. Men det visar också att det är långt ifrån tillräckligt med sådana insatser. Problemet är komplext och kräver en genomtänkt strategi.

Jämförelser med andra länder måste göras med försiktighet, men ibland behöver man se sig själv mot bakgrund av andra. Därför har vi sammanställt en faktaruta med uppgifter om hur Sverige ligger till jämfört med EU-snittet.

Våra toxikologiska data är erkänt bra. Det finns därför ingen anledning att ifrågasätta slutsatsen att överdoser med dödlig utgång är ett stort och allvarligt problem.

Hur ska vi ta oss an problemet? Den första stötestenen är att vi inte vet hur många som riskerar att råka ut för en dödlig överdos. Den senaste skattningen gjordes 1998.

Till skillnad från övriga EU-länder vet vi varken hur många som är opioidberoende eller hur många som får vård. Vi saknar data om riskpopulationens storlek, ålderssammansättning och riskprofil.

Därför gapar fem av nio kolumner i EMCDDA:s tabeller över opioidbruk tomma för Sveriges del. De få uppgifter som vi har kunnat lämna är dessutom ofullständiga.

Det är dags att se sanningen i vitögat: Vi är inte bättre än andra EU-länder. På vissa områden är vi till och med sämre.

Sverige behöver en strategi – med etappmål – för att minska antalet dödsfall på grund av överdos. Den bör vara en del av en större strategi för att minska efterfrågan på narkotika och innehålla riktade insatser för olika grupper som unga under 20 år (dödsfallen är få men har ökat kraftigt), unga män, äldre kvinnor.

Siffrorna och olika fakta visar på att narkotikafrågan är mycket mera komplicerad än vad många gör den till. Därför är behovet av den aviserade översynen av den förda politikens effekt väldigt angelägen. Att inte inkludera lagstiftningen i den vore ett intellektuellt haveri!


Björn Fries, tidigare nationell narkotikapolitisksamordnare
Christina Gynnå Oguz, tidigare departementsråd, chef för UNODC Afghanistan, ordförande i EU:s rådsarbetsgrupp för narkotikapolitik och svensk delegationsledare i FN:s narkotikakommission


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE

Publicerad: