Publicerad:
Uppdaterad:

Hur många patienter ska skadas i onödan?

Vårdpersonal: Den politiska ledningen vägrar lyssna på larmen

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Dessa 500 vittnesmål från vården i Stockholm är bara toppen av ett isberg. Trots det finns inga tecken på att de styrande lyssnar, skriver Akil Awad, Laura Björnström, Emelie Sundkvist, Linda Svedberg, Emma Nordkvist, Charlotte Rising, Erik Kullring och Sara Nordin.
Foto: PRIVAT, SARA BJÖRKEGREN
Dessa 500 vittnesmål från vården i Stockholm är bara toppen av ett isberg. Trots det finns inga tecken på att de styrande lyssnar, skriver Akil Awad, Laura Björnström, Emelie Sundkvist, Linda Svedberg, Emma Nordkvist, Charlotte Rising, Erik Kullring och Sara Nordin.

DEBATT. ”En patient lämnades utan tillsyn under natten. Det var en mycket hög belastning på akuten. På morgonen hittades personen livlös och kall på en brits”.

Det är ett av många vittnesmål från sjukvården i Stockholm.

För ett år sen startade vi Stockholms sjukvårdsupprop som en reaktion på regionledningens upprepade felprioriteringar och besparingar. År efter år har resurser flyttats från patienter med störst vårdbehov – äldre och multisjuka – till patienter med mindre vårdbehov.

Och trots att vi har lägst antal vårdplatser per capita i hela EU, trots att sjukhusen gått upp i återkommande stabslägen och trots att det kommit högljudda protester och larmrapporter från golvet vägrar de styrande erkänna att patientsäkerheten är hotad.

När inte ens ny forskning – som visar att patienter dött i onödan – biter på de styrande är vården och våra patienter illa ute, något vi nyligen uppmärksammat i en debattartikel

Snabbt blev Stockholms sjukvårdsupprop en plattform för vårdanställda att visa sin oro över situationen. Ett av flera initiativ var att starta en insamling av vårdpersonalens vittnesmål om hur patienter farit illa på grund personalbrist.

På bara några månader fick vi in närmare 500 gripande berättelser. Problemet verkade inte vara isolerat till akutmottagningarna utan genomsyrade allt från vårdcentraler till förlossningsavdelningar, allt från barnavdelningar till cancervård.

Då vi jobbar under tystnadsplikt och sekretess är dessa noggrant anonymiserade. Samtidigt är vi enligt patientsäkerhetslagen skyldiga att vidta åtgärder för att säkerställa patientsäkerheten och larma när den brister. Några exempel:  

  • ”Patienterna ombeds att göra sina behov i blöjan för att man inte har tid att hjälpa dem till toaletten”

  • ”Gravid patient söker till förlossningen med blodtillblandad vattenavgång. Beslut om inläggning, vilket senare omvärderas på grund av vårdplatsbrist och familjen skickas hem. Barnet föds kort därefter i hemmet under traumatiska och oklara förhållanden. När ambulanspersonalen anländer finner de en näst intill avsvimmad mamma och ett blått barn. De vårdas kort på sjukhus och skrivs hem friska båda två”

  • ”Vi var två underläkare på en akutmottagning under kvällspasset som båda hade tre patienter var som behövde läggas in. Det fanns två vårdplatser på hela sjukhuset. Specialisten lät oss försöka bestämma vilka två som skulle få platserna. Två timmar senare dog en av patienterna på akuten som inte hade fått en plats”

  • ”Patient som är nydiagnostiserad med svår cancer får vänta på cytostatikabehandling på grund av platsbrist. Patienten avlider två månader senare på grund av sin cancersjukdom. Får aldrig möjlighet att påbörja sin cytostatikabehandling”

Den person med högst ansvar för sjukvården i region Stockholm, finansborgarrådet Irene Svenonius (M), har valt att kalla vittnesmålen för ”den enskildes upplevelser av enskilda händelser”.

Vi ser inte dessa alarmerade berättelser som enskilda händelser. Vi ser det som ett mönster och att kalla dem för enskilda händelser är en oroväckande och nonchalant inställning till patientsäkerhet i allmänhet och dessa tragedier i synnerhet.

Dessa 500 vittnesmål är bara toppen av ett isberg. Trots att vittnesmålen är från tiden innan pandemi (som givetvis förvärrat situationen ytterligare) finns inga tecken på att de styrande lyssnar. Vi kommer därför inom kort lämna över de samlade vittnesmålen från vårdpersonalen till de styrande politikerna i region Stockholm. 

Vi undrar: Hur många ytterligare patienter ska få skadas innan de styrande inser allvaret?


Akil Awad, specialistläkare, initiativtagare till Stockholms sjukvårdsupprop
Laura Björnström, ST-läkare, initiativtagare till Stockholms sjukvårdsupprop
Emelie Sundkvist, ST-läkare
Linda Svedberg, legitimerad sjuksköterska
Emma Nordkvist, ST-läkare
Charlotte Rising, ST-läkare
Erik Kullring, ST-läkare
Sara Nordin, undersköterska
Samtliga undertecknade är aktiva i Stockholms sjukvårdsupprop


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE

Publicerad: