Är det meningen att vi ska nå miljömålen?

Professor: Ett stort misslyckande för klimatpolitiken

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Sveriges miljömål hade tidigare år 2020 som mål-år. Nu är det borttaget och något nytt verkar inte finnas. Och det är märkligt tyst om det, skriver Göran Finnveden.
Foto: GETTY, Håkan Lindgren
Sveriges miljömål hade tidigare år 2020 som mål-år. Nu är det borttaget och något nytt verkar inte finnas. Och det är märkligt tyst om det, skriver Göran Finnveden.

DEBATT. Nyss tog år 2020 slut och det var nu vi skulle ha löst Sveriges miljöproblem. Det har inte skett och det är märkligt tyst om det. Sveriges miljömål hade tidigare år 2020 som mål-år. Nu är det borttaget och något nytt verkar inte finnas.

Under lång tid har Sveriges miljöpolitik styrts av de svenska miljömålen. De består av sexton miljökvalitetsmål och det så kallade generationsmålet som lyder ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”

De svenska miljömålen beslutades i riksdagen under 1990-talet med bred enighet och har sedan uppdaterats. Man har bland annat bestämt att miljömålen skulle vara uppnådda år 2020 förutom klimatmålet som hade mer tid på sig.

Naturvårdsverket gjorde en utvärdering år 2019 och kunde då konstatera att av de 16 svenska miljömålen skulle man nå ett och vara nära att nå ytterligare ett. De övriga 14 skulle man inte nå.

Detta är alltså ett stort misslyckande för miljöpolitiken. Det kommer dock inte som en överraskning.

Redan år 2008 skrev det dåvarande Miljömålsrådet en utvärdering med den talande titeln ”Miljömålen – Nu är det bråttom” där man förklarade att det nu behövdes åtgärder om man skulle nå målen. Den dåvarande regeringen svarade med att tillsätta en utredning och sedan lägga ner Miljömålsrådet. Det var alltså inte uppenbart att man uppfattade brådskan.

Och kanske är det så att det egentligen aldrig var meningen att vi skulle nå miljömålen.

Forskningen pekar på att det i myndigheter, kommuner och många företag pågår parallella processer. I en process pågår ett aktivt miljömålsarbete. En massa duktiga människor arbetar där med att sätta upp planer och följa upp målen. När frågor kommer om miljöarbetet så pekar man på den processen där mål-åren ofta ligger lagom långt borta.

Men i andra processer, där de verkliga besluten sker, så har miljömålen väldigt liten betydelse och man använder de inte som mål när investeringar, planer och policys ska beslutas. Och det leder till missade miljömål med till synes begränsade konsekvenser i debatten. Men i den verkliga världen så ökar temperaturen och arter försvinner.  

I dag har vi ett klimatpolitiskt råd. De ger ungefär samma besked som Miljömålsrådet gjorde för drygt tio år sedan.

Visserligen sjunker utsläppen med några procent per år. Men det är för långsamt. Om uppvärmningen ska bromsas behöver utsläppen komma ner till nära noll. På global nivå innebär det att utsläppen behöver minska med 6–7 procent per år.

Det är rimligt att Sverige som redan har stått för stora utsläpp som nu värmer vår jord, drar ner snabbare än det globala genomsnittet, kanske 12-15 procent per år.

I dag finns de svenska miljömålen kvar. De beskrivs på Naturvårdsverkets hemsida och i regeringens propositioner. Informationsmaterialet ser ut ungefär som förut. Men om man läser noga och jämför med gamla versioner så ser man att årtalet är borttaget och det finns inget nytt.

Det är viktigt och bra att miljömålen finns kvar. De pekar ut riktningen och styr mycket av det svenska miljöarbetet. De behövs som preciseringar och kompletteringar till de globala hållbarhetsmålen.

Men frågorna är många. När ska Sverige nå miljömålen? Hur lång är en generation? Och framför allt, hur ska miljömålen komma in i de beslut som styr utvecklingen och inte bara är sidoprocesser som man kan peka på vid behov?


Göran Finnveden, professor Miljöstrategisk analys, KTH


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE