Debatt

En rättighet att slippa smärtor i underlivet

Debattörerna: Vi kräver att kvinnohälsa tas på allvar av våra makthavare

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

En del kvinnosjukdomar är vanligare än diabetes och cancer, ändå klassas de inte som folksjukdomar. Varför är kvinnors underliv och smärta inte prioriterade inom svensk sjukvård? Vi kräver att våra makthavare tänker om, skriver debattörerna.
En del kvinnosjukdomar är vanligare än diabetes och cancer, ändå klassas de inte som folksjukdomar. Varför är kvinnors underliv och smärta inte prioriterade inom svensk sjukvård? Vi kräver att våra makthavare tänker om, skriver debattörerna.

DEBATT

DEBATT. Det håller på att hända något med kvinnors underliv. Eller med synen på det.

Efter att historiskt ha betraktats som något tabubelagt, som kunnat offras för att föda ut barn, något som använts för att tillfredsställa mäns sexuella behov, har det de senaste åren i samhället börjats formas ett urskri.

Ett skri som formar orden: vi har rätt att finnas till för vår egen skull! Vi har rätt att slippa smärta, rätt att få vård när vi lider eller är trasiga!

Enligt Aftonbladets och Baams granskning har var femte ung kvinna smärta i underlivet. Trots det saknar många regioner specialistmottagningar och många kvinnor vittnar om låg kunskap i sjukvården.

Vulvodyni (även kallad vestibulit) som är vanligast bland unga kvinnor och orsakar sveda och smärta i slidöppningen är en av de underlivsdiagnoser som orsakar störst lidande.

Symptomen gör det ont att ha sex och att använda tampong.

Antalet kvinnor som får diagnosen har ökat men mörkertalet kan fortfarande vara stort, visar en kartläggning från Socialstyrelsen. Samtidigt saknas kunskap om vulvodyni och långvarig vulvasmärta på många platser inom vården.

Det finns också skillnader i hur många som får diagnos och vilken vård man får, beroende på var man bor i landet.

Kvinnor berättar att de trots många vårdbesök fått felaktiga diagnoser och felaktig behandling. Andra beskriver det som en kamp att få tillgång till specialiserad vård för sina besvär.

Enligt undersökningen Vagivitals Underlivsbarometer upplever var sjätte kvinna som sökt vård för underlivsbesvär att deras problem inte togs på allvar.

Hur kan detta vara möjligt i Sverige 2021 där vi enligt lag ska sträva mot en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen? 

Vagivitals Underlivsbarometer visar också att kvinnor helst undviker att söka vård för besvär. Hela 60 procent tycker att det kan kännas obekvämt.

Med tanke på alla de gånger vårdsökande kvinnor inte fått en korrekt behandling och ensamma fått hantera sin smärta, är detta inte konstigt.

Det finns flera exempel på hur lidande hos en stor skara kvinnor inte är tillräckligt för att makthavare och beslutsfattare ska göra något för att förbättra deras situation.

Endometrios, som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder, är ytterligare ett exempel.

Vissa av dessa kvinnor som lider av sjukdomar kopplade till underlivet har sådana smärtskov att de kräks och åker in till akuten för att få smärtlindring.

Trots att medvetandegraden hos kvinnor om att de inte ska behöva leva så här har blivit högre, så är kunskapen inom vården låg och det tar ofta lång tid att få en korrekt diagnos.

En del av dessa kvinnosjukdomar är vanligare än diabetes och cancer, men ändå klassas de inte som folksjukdomar. Varför?

Varför är kvinnors underliv och smärta inte prioriterade inom svensk sjukvård och forskning?

Sjukvårdspersonal behöver nu få möjlighet att hjälpa alla kvinnor som lider, för det saknas varken idéer eller intresse för dessa sjukdomar inom den specialiserade sjukvården: det som saknas är pengar till kvinnoforskning.

Det behövs även mer pengar till specialiserade mottagningar, till vidareutbildning av gynekologer, barnmorskor och det behövs fler smärtspecialister.

Det är hög tid för politikerna i landet att satsa på det område som så länge varit satt på undantag.

Lägg mer pengar på forskning på kvinnohälsa och utbildning av personalen inom kvinnovården! Om sjukvården inte får förutsättningar att hjälpa kvinnor som lider riskerar det att få stora, och på lång sikt kanske till och med livshotande, konsekvenser.  

Vi kräver nu att kvinnors liv och underliv prioriteras och tas på allvar av våra makthavare!


Aino Fianu Jonasson, docent i obstetrik och gynekologi och ansvarig för kvinnoforskningsenheten på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge
Rebecka Kaplan Sturk, överläkare, specialist i gynekologi och obstetrik
Carina Rylander, leg. barnmorska


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Endometrios

LÄS VIDARE

DEBATT Kvinnor lider – vården säger att de är friska

ÄMNEN I ARTIKELN

Endometrios

Socialstyrelsen

Kvinnohälsa

Vestibulit