ÅSIKT

Ska våra unga tvingas buda mot kommunen?

Debattören: Absurt att anvisningslagen för nyanlända pressar kommuner köpa bostadsrätter

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Flyktingkrisen under 2015 banade vägen för en ny lag i Sverige, anvisningslagen. Lagen innebär att alla kommuner tvingas ta emot och ordna boende för nyanlända.

Anvisningslagen har dock blivit ett bra exempel som ett dåligt exempel på hur regeringen agerar i panik i tron att de löser problemet, när problemen i själva verket späs på.

I tider när bostadssituationen i många kommuner redan är i kris pressar anvisningslagen fram fler lösningar för kommuner. Kritiken från kommuner mot anvisningslagen blir samtidigt allt större. Man klarar helt enkelt inte av att ta emot fler flyktingar och under 2016 lyckades kommunerna endast få fram bostäder till hälften, i vissa kommuner betydligt färre.

Det är därför inte förvånande att det förra året var 23 kommuner som planerande att lösa mottagandet av nyanlända med att köpa bostadsrätter, en siffra som i år nästan fördubblats till 52 kommuner.

Att kommuner ger sig in i en privat bostadsmarknad i en så betydande omfattning är något helt nytt. Det har exempelvis nyligen framkommit att Nacka kommun sedan förra året köpt bostadsrätter för 305 miljoner. I tre av dessa bostäder, som Nacka köpt för 14 miljoner, har en man och hans tre fruar fått flytta in.

Invånare som vill köpa bostadsrätt för sina hårt förtjänade pengar kan nu alltså få konkurrens av sin egen kommun som vill köpa samma bostad för kommunens, och deras inbetalda, skattepengar.

Foto: JOHNÉR
Roger Hedlund: Invånare som vill köpa bostadsrätt för sina hårt förtjänade pengar kan nu alltså få konkurrens av sin egen kommun som vill köpa samma bostad för kommunens, och deras inbetalda, skattepengar.

En absurd tvist. Konsekvenserna blir att priserna på bostadsmarknaden pressas upp. Det är också negativt för bostadsrättsföreningen eftersom man tar ifrån dem deras självbestämmande då bostadsrättsinnehavare ska vara med och bidra till föreningen och vara med det gemensamma ägandet som bostadsrätt innebär.

Samtidigt som kommuner satsar miljoner på bostadsköp till nyanlända är det, enligt en färsk undersökning, 213 000 unga mellan 20 och 27 år som bor hemma hos sina föräldrar trots att de hellre skulle bo på ett annat sätt.

Konsekvensen har vidare blivit att studenter inte hittar studentbostäder, tältar, tvingas välja annan inriktning eller i värsta fall hoppar eller aldrig påbörjar sina studier då bostad saknas på studieorten. Detta är illavarslande för företag som är beroende av utbud av högt utbildad och kompetent personal, som i förlängningen riskerar minskas. I Stockholm har 20 procent av företagen någon gång misslyckats med sin rekrytering på grund av bristen på bostäder, vilket hindrar framför allt små och medelstora företag att växa.

Ett orosmoln när en kommun äger en stor andel bostadsrätter är vad som händer den dagen kommunen börjar sälja av sina bostäder. Läggs det ut många bostäder under kort tid riskeras bostadspriserna att drastiskt sjunka, vilket drabbar de som ska eller håller på att sälja sin bostad i form av lägre pris eller att bostaden blir svårsåld.

I förlängningen skulle kommuner kunna bli en påverkande aktör på bostadsmarknaden som pressar upp bostadspriset i perioder av hög invandring, och sänker bostadspriset i perioder av lägre invandring.

Varningslamporna borde ha börjat blinka när Migrationsverkets egna lokaler blev fulla, och tjuta när flyktingförläggningar, baracker och modulhus ordnades till nyanlända. Nu när bostadsrätter köpts in tjuter och blinkar det överallt. Sverige tål inte mer och det blir allt mer akut att se över bostadslagen.

Den uppkomna situationen och dess konsekvenser visar tydligt att anvisningslagen ser, likt många andra förslag från regeringen, ut att bli ett misslyckande inom den förda migrationspolitiken då kommuner tvingas missbruka lagen eller bryta mot anvisningslagen.

I stället för att skapa flyktingläger i bostadskrisens Sverige på Migrationsverkets anläggningar, har vi påtalat att det är bättre att hjälpa till i krisens närområde. Vi kan där hjälpa många fler och där det i dag saknas tillräckliga resurser. Det skulle också ge bostadsmarknaden en välbehövlig chans att återhämta sig och en början till en sundare bostadspolitik.


Roger Hedlund

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

FAKTA

DEBATTÖREN

Roger Hedlund, riksdagsledamot och bostadspolitisk talesperson (SD)

DEBATTEN

Kommuner måste ta emot nyanlända och ordna bostäder. För att lösa boendet har till exempel Nacka köpt bostadsrätter som deras nya invånare kan bo i som mest två år. ”Invånare som vill köpa bostadsrätt för sina hårt förtjänade pengar kan nu alltså få konkurrens av sin egen kommun som vill köpa samma bostad för kommunens, och deras inbetalda, skattepengar”, skriver debattören.