Vår skola använder inte något ”kryphål” i lagen

Replik från Internationella engelska skolan om utländska lärare

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Undantaget i skollagen är inget “kryphål”, som lärarfacken plötsligt påstår, utan själva grunden för vår och andra tvåspråkiga skolors verksamhet. Replik från Anna Sörelius Nordenborg, Internationella engelska skolan.
Undantaget i skollagen är inget “kryphål”, som lärarfacken plötsligt påstår, utan själva grunden för vår och andra tvåspråkiga skolors verksamhet. Replik från Anna Sörelius Nordenborg, Internationella engelska skolan.

REPLIK. Internationella engelska skolan är en svensk skola med internationell profil och undervisning på två språk – svenska och engelska.

Ända sedan starten för nästan trettio år sedan har en bärande del av konceptet varit att rekrytera lärare från andra delar av världen, både för att eleverna ska lära sig engelska bättre genom det som vi kallar för “språkbad” – att dagligen omges av och samtala med personer som har engelska som modersmål – och att de ska få uppleva en verkligt internationell miljö, där de tar intryck från personer från andra länder och kulturer.

Detta är möjligt tack vara ett undantag i skollagen, som antogs av en enig riksdag 2010 och vars syfte var att tvåspråkiga skolor som IES skulle kunna fortsätta med sin verksamhet, genom att också lärare med utländsk lärarexamen räknas som behöriga i sina ämnen när de undervisar på engelska.

Detta undantag är inget “kryphål”, som lärarfacken plötsligt påstår, utan själva grunden för vår och andra tvåspråkiga skolors verksamhet.

Av propositionens motivering framgår att det var vanliga friskolor som IES som åsyftades, och inte skolor för “diplomatbarn” som lärarfacken påstår.

Propositionen föregicks av en utredning från Skolverket som konstaterade att dessa skolor fungerade väl och uppnådde goda resultat. Denna bild bekräftas även av senare studier, som de undersökningar av “Added Value” som forskarna Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl genomfört vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN Policy Paper No. 89, 2020).

IES elever presterar betydligt bättre än rikssnittet i kärnämnena engelska, matematik och svenska, även justerat för bakgrundsfaktorer. Att rekryteringen av utländska lärare skulle ske på våra elevers bekostnad är ett häpnadsväckande och osant påstående.

Våra lärare är vår största tillgång, både de som rekryterats utomlands och de som rekryteras i Sverige. Internationella engelska skolan har en högre andel lärare med lärarexamen (85 procent) än riksgenomsnittet (79 procent).

Det inkluderar både lärare med utländsk lärarexamen och lärare med svensk lärarlegitimation. De utländska lärarutbildningar varifrån vi rekryterar lärare ifrån håller mycket hög kvalitet.

Genom att rekrytera utländska lärare, som i många fall också väljer att stanna i Sverige, bidrar vi till att lösa den akuta svenska lärarbristen. Vi uppmuntrar även våra utländska lärare att skaffa sig svensk lärarlegitimation.

På Internationella engelska skolan betraktar vi lärarfacken som viktiga samarbetspartners i vår gemensamma strävan att ge våra elever bästa möjliga utbildning.

Det är därför förvånande att de två fackliga organisationerna väljer att sprida rena felaktigheter om grunden för vår verksamhet.

Allra helst som många av våra utländska lärare också är medlemmar i de fackliga organisationerna.

Att det är möjligt att bedriva tvåspråkig undervisning och att rekrytera högutbildade lärare från utländska universitet bör inte betraktas som ett av den svenska skolans problem, tvärtom är det en del av lösningen.


Anna Sörelius Nordenborg, vd Internationella engelska skolan


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

LÄS VIDARE