Debatt

Ny kärnkraft och stål utan kol räcker inte

Debattörerna: Politikerna missar att utsläppen måste ner i dag, inte 2030

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Lösningarna som dominerar den klimatpolitiska debatten i dag handlar om investeringar i ny teknik. Men detta ger utsläppsminskningar längre fram i tiden – då är det för sent, skriver fem representanter för klimatrörelsen.
Lösningarna som dominerar den klimatpolitiska debatten i dag handlar om investeringar i ny teknik. Men detta ger utsläppsminskningar längre fram i tiden – då är det för sent, skriver fem representanter för klimatrörelsen.

DEBATT

DEBATT. För att klara 1,5-gradersmålet kan vi släppa ut en begränsad mängd koldioxid – vår koldioxidbudget.

Om vi börjar nu och minskar i jämn och rasande takt, så måste utsläppen upphöra helt år 2038. Men fortsätter vi släppa ut som i dag tar budgeten slut redan 2029, om åtta år.

Forskare varnar för att klimatets självförstärkande mekanismer kan startas redan över 1,5 grader, vilket gör det omöjligt att sen bromsa uppvärmningen.

Lösningarna som dominerar den klimatpolitiska debatten i dag handlar om investeringar i ny teknik. Men detta ger utsläppsminskningar längre fram i tiden, då det mesta av koldioxidbudgeten redan förbrukats.

Här ges fyra exempel på klimatpolitik som missar tidsperspektivet.

  1. Hybrit-projektet i Norrbotten ska göra stål med vätgas, vilket kan minska utsläppen med 90 procent (om elen är utsläppsfri). Dagens testanläggning beräknas dock vara klar först år 2026 och tidigast 2030 hoppas man ha utökat produktionen till 2,7 miljoner ton fossilfritt stål per år.
    I dag tillverkar SSAB omkring 5 miljoner ton malmbaserat råstål per år. Det här betyder att utsläppen börjar minska först 2026 och 2030 har utsläppen halverats. Eftersom koldioxidbudgeten då nästan är förbrukad, måste utsläppen 2030 gå från hälften ner till noll, bara tre år senare.
  2. Förutom kärnkraftens kända miljöproblem kan den heller inte minska utsläppen förrän nya kraftverk är färdigbyggda och alla transporter och industrier är elektrifierade.
    Ett kärnkraftverk tar 5 till 20 år att färdigställa. Efter fem års tid måste den fasa ut all fossil energi följande fem år. Detsamma gäller bygget av järnvägar, nya elnät, klimatneutrala hus och så vidare. Allt det tar tid. Och om inte utsläpp görs dyrare finns risk att ny energi bara ökar energianvändningen.
  3. Förbud av bensin- och dieselbilar vill regeringen införa från 2030. Men medellivslängden för svenska personbilar är 17 år. 
    Även MP:s och V:s förslag med förbud redan 2025 innebär att bensin och dieselbilar kommer rulla på vägarna ända fram till 2037 eller längre.
  4. Att byta ut fossila bränslen mot biobränslen från skogen är en populär politisk åtgärd, som i statistiken ser ut att sänka utsläppen här och nu. Men när träd eldas upp ökar koldioxidhalten i atmosfären precis som vid fossil förbränning.
    Nyplanterade träd hinner inte binda den koldioxiden förrän om 30–100 år. Det räcker inte att trädens tillväxttakt är högre än avverkningstakten. IPCC menar att kolsänkor som skog måste bevaras och utökas, samtidigt som de fossila utsläppen fasas ut.

Teknikomställning är helt central, men parallellt krävs alltså kraftfulla politiska styrmedel för utfasning av det ohållbara.

Konsumtionens utsläpp och naturresursanvändningen kan heller inte ignoreras.

Vi måste byta ut innehållet i ekonomin. När vi höjer priset på miljöförstöring stimuleras innovation, men vi måste också kunna hantera att industriproduktion, resande och konsumtion behöver minska i omfattning.

Omställningen kan ändå ge oss bättre liv. Miljöskatter kan utformas progressivt eller återsändas direkt till befolkningen.

Vi kan få renare luft, grönare städer, hälsosammare mat, smartare system för delning av saker. En jämlikare resursfördelning, stärkt offentlig välfärd och mer fri tid med familj, vänner och natur.

Vill vi lösa klimatkrisen måste vi börja diskutera systemlösningar.


Hannes Anagrius, driver podcasten och sidan Tillväxtparadigmet
– om vårt ekonomiska system och grön omställning
Jonas Bane, ordförande Klimatriksdagen
Anna Ljungström, redaktör Supermiljöbloggen
Pia Björstrand, talesperson Klimataktion
Robin Holmberg, ordförande Push Sverige (Plattformen där unga samarbetar för hållbarhet)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Klimatförändringarna

LÄS VIDARE

DEBATT Kolutsugning och elflyg räddar inte klimatet

ÄMNEN I ARTIKELN

Klimatförändringarna

Klimat & miljö

Hybrit

Klimatutmaningen

Klimathotet

Fossila bränslen

SSAB