Fler och fler väljare i USA struntar i valet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Foto: REUTERS
Har du svårt att rösta? Demokraterna satsar hårt på att få fattiga, lågutbildade och andra grupper som traditionellt inte deltar i presidentvalet till valurnorna den här gången. I Cincinnati i delstaten Ohio erbjuds människor ett speciellt hjälptelefonnummer dit de kan ringa om det uppstår problem när de ska avlägga sin röst på valdagen.

I Sverige är det en plikt att rösta, men i USA bryr man sig inte på samma sätt.

Ett stort problem i dagens USA-val är det låga valdeltagandet.

Det finns många skäl till varför amerikanska väljare inte röstar. En anledning kan vara att man måste ta ledigt från jobbet och får avdrag på lönen.

– Det är problematiskt att ledaren i världens mäktigaste land och demokrati sitter på ett så svagt folkligt mandat, skriver Anders Hellner, USA-expert vid Utrikespolitiska institutet.

I dag är det val i USA och ett problem är det låga valdeltagandet. Knappt 50 procent av de röstberättigade väljer vem som ska bli landets president och vicepresident för de närmaste fyra åren.

Jämför man med Sverige, där politikerna jagar på oss och det är en plikt att rösta, bryr man sig inte på samma sätt i USA. Några exempel: När Ronald Reagan återvaldes i ”ett jordskredsval” 1984 gjorde han det med 32 procent av väljarnas röster. Bill Clinton blev vald 1992 med endast 22 procent. Valdeltagandet i USA har dessutom sjunkit snarare än ökat de senaste valen.

Anledningarna är många.

Till skillnad mot i Sverige måste amerikanska väljare först registrera sig – och bli godkända – för att få röstkort. Vilka som har rätt att rösta varierar från delstat till delstat. I merparten av stater är man till exempel diskvalificerad om man sitter i fängelse. Och i vissa stater får man aldrig mer rösta om man gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som mord eller våldtäkt.

Ett annat skäl till att många inte går och röstar är också att valdagen är på en tisdag, alltså en vardag. Man måste helt enkelt ta ledigt från jobbet – med löneavdrag i många fall.

Skälet till att det är på en tisdag och inte en söndag, som i Sverige och de flesta andra europeiska länder, har historisk bakgrund, som så mycket annat i det konservativa USA.

För två hundra år sedan var USA ett jordbrukssamhälle och det var nödvändigt att välja en dag sent på hösten då skörden bärgats.

Tisdag kom att bli valdag eftersom man av religiösa skäl varken kunde resa eller rösta på en söndag: ”Tänk på vilodagen så att Du helgar den”. USA är alltjämt ett mycket mer religiöst land än Sverige och andra europeiska länder.

Efter presidentvalet gäller det viktigaste valet kongressen, USA:s parlament. En tredjedel av senatens medlemmar ska tillsättas. Av de hundra medlemmarna i den nuvarande senaten har Bushs republikanska parti en knapp majoritet. Varje stat har två senatorsplatser oberoende av storlek.

Valet gäller också hela representanthuset, som är kongressens andra kammare med 435 medlemmar, som bara sitter i två år. Det är betydligt färre, 20 till 30 procent, som röstar när det gäller valen till de totalt 187 000 olika befattningarna, dock inte alla i år. Det gäller senatorer och kongressmän på det federala planet. Det gäller också 6 000 delstatliga lagstiftare samt kandidater till skolstyrelser, revisorer, sheriffer, lokala domare och massor med andra befattningshavare.

Inflytande från väljarna blir alltså större där än i Sverige. Men just denna mängd av namn och befattningshavare att ta ställning till är ett av skälen till att så få amerikaner bryr sig om att gå till val. Det blir förbryllande och invecklat. Röstmaskinernas utbud förvillar många. Eftersom USA har majoritetsval och man redan från början, i många fall, vet vem som ska segra i många av valen till senator och guvernör, struntar man i att gå att rösta. Till skillnad mot i Sverige förekommer också en hel del folkomröstningar i USA på det delstatliga eller lokala planet.

På tisdag kan amerikanerna alltså i flera delstater ta ställning till: Ska deras politiker få sitta i max tre valperioder? Ska pensionsvillkoren för offentligt anställda förändras? Ska egendomsskatten höjas? Eller om en viss typ av eldvapen skall förbjudas.

Här är det alltså fråga om en direkt demokrati på ett sätt som man i Europa nästan bara har i Schweiz. Mer än hälften av USA:s delstater har själva röstat fram att de skall ha denna typ av direkt demokrati. Värt att tänka på när man säger att demokratin i USA haltar.

Men valet i USA missgynnar framför allt de många fattiga, som oftast inte går och röstar. Och det är ett faktum att det är främst de välutbildade människorna som röstar – och som lägger sin röst på republikanerna och Bush.

Därför har demokraterna i år kört hårt med att få de stora grupper som inte har det så bra ställt att gå och rösta, eftersom de röstar på Kerry. Problemet med det låga valdeltagandet i USA blir att presidenten har ett svagt stöd.

I själva verket kan en amerikansk president ha litet stöd hos befolkningen, men det påverkar inte hans maktutövning. Ingen ifrågasätter hans makt.

Men det är problematiskt att ledaren i världens mäktigaste land och demokrati sitter på ett så svagt folkligt mandat.

Anders Hellner (USA-expert Utrikespolitiska institutet)