ÅSIKT

Nej, säkerhetsspärrar löser inte skolvåldet

Debattören: Lägg hellre pengarna på elevvärdar och övervakningskameror

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
Vissa skolor har börjat införa säkerhetsspärrar, men det finns bättre alternativ, skriver Marika Johansson, Kriminolog, Stiftelsen Tryggare Sverige. Bilden är ett montage.
DEBATT

DEBATT. Under de senaste veckorna har många medier rapporterat om att skolor har börjat införa säkerhetsspärrar för att ”hålla obehöriga borta”. Samtidigt dras paralleller till att anmälningarna om fysiskt våld i skolan ökat med 129 procent. Huruvida denna uppgift speglar en faktisk ökning eller beror på fler obehöriga i skolmiljön är däremot högst oklart.

Förutom att en mer sluten skolmiljö motiveras genom att det ska ”hålla obehöriga borta” är andra vanliga argument att det ska förhindra ”pågående dödligt våld” (PDV) samt att det ska öka elevernas ”trygghet”, ett begrepp som dock sällan definierats.

Oron för PDV leder ofta huvudmän och skolledningar till att tänka i banor av att öka skalskyddet i form av exempelvis inslussningssystem/säkerhetsspärrar. Liknande kontrollorienterade åtgärder kan ha en förebyggande effekt på vissa brott och ordningsstörningar, men forskare menar att det har föga effekt på minskningen av PDV.

Resonemangen som förs är inte svårbegripliga. För en person vars uppsåt är att utföra den typen av skada kommer en extra spärr medföra ett litet hinder i sammanhanget.

Det finns även stöd för att skalskydd som dominerar skolans fysiska miljö gör att elever känner sig mindre säkra. En intressant studie i USA har exempelvis visat att säkerhetskameror tillsammans med metalldetektorer haft en påtaglig negativ effekt på elevernas uppfattning om säkerheten, däremot har säkerhetskameror i sig inte haft någon negativ effekt.

Slutsatsen som dras är att ju synligare säkerhetslösningar, desto mer påminns den enskilda eleven om risken att utsättas för brott.

Vad gäller obehöriga som tar sig in i ett skolområde utan ont uppsåt (som exempelvis elever från andra skolor), är bilden otydligare. Forskning visar att både vuxna och barns uppfattning om säkerheten påverkas negativt av ”främlingar”. Var gränsen för främlingskap bör dras i skolsammanhang är emellertid oklart, eftersom det ofta är en miljö där det redan vistas många obekanta på en liten yta.

Det vi vet genom Brottsförebyggande rådet och Skolinspektionen är däremot att skolan är en av de vanligaste brottsplatserna för barn och unga samt att så många som tre elever i varje klass är otrygga. Det finns därmed ett stort behov av att arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande i skolmiljön, där olika typer av skalskydd i vissa fall kan vara en del av lösningen.

Vad gäller säkerhetsspärrar finns det troligtvis en allt för hög tilltro till att det ska få bort obehöriga från skolmiljön. Här kan paralleller dras till kollektivtrafiken där spärrar inte avhåller en motiverad gärningsperson, trots att det i direkt anslutning ofta finns personal som vaktar spärrarna.

Viktiga frågor som varje huvudman och skolledning måste kunna besvara är hur problembilden faktiskt ser ut på respektive skola samt vilka åtgärder som har bäst effekt för den aktuella problembilden. Det är dessutom viktigt att veta hur åtgärderna ska kunna mätas och följas upp.

Vanligtvis lyser emellertid detta högst elementära med sin frånvaro i det brottsförebyggande arbetet, både i skolmiljön såväl som i Sverige generellt.

Det finns därmed ett stort behov av att professionalisera det förebyggande arbetet i skolorna. Här finns olika goda exempel.

Norråsaskolan i Nässjö har exempelvis anställt tre elevvärdar vars uppgift är att rondera på utsatta platser i skolmiljön och samtidigt interagera med eleverna. I längden bidrar de pengarna troligtvis med mer gott än bortkastade slantar på spärrar.


Marika Johansson, kriminolog, Stiftelsen Tryggare Sverige


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33