Debatt

Utredningsförslag hotar det svenska djurskyddet och smittskyddet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT

Det finns en överhängande risk att det svenska djurskyddet monteras ned. En statlig utredning föreslår långtgående förändringar som slår sönder den svenska modellen som byggts upp under flera decennier.

Vi oroar oss för att hästarnas och sällskapsdjurens sjukdomar och hälsa kommer att marginaliseras. Sverige kan komma att stå utan ett väl fungerande djurskydd.

Sällskapsdjur ökar mest, men riskerar sämre skydd.
Sällskapsdjur ökar mest, men riskerar sämre skydd.

I utredningen ”Trygg med vad du äter – nya myndigheter för säkra livsmedel och hållbar produktion” SOU 2009:8 föreslås en sammanslagning av Livsmedelsverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt och ett par enheter på Jordbruksverket, som ansvarar för djurhälsa och djurskydd. Utredaren har haft höga ambitioner när det gäller livsmedelsfrågor, vilket naturligtvis är mycket bra. Men alla frågor som rör djurhälsa, djurskydd och smittskydd ska också rymmas inom en livsmedelssäkerhetsmyndighet. Ett av argumenten som anges är att strukturen ska likna den som idag råder på EU-nivå.

I utredningens förslag är djurskyddsfrågorna marginaliserade. Även om djurhälsa och djurskydd finns med i förslaget, nämns dessa endast då de leder till risker för livsmedelssäkerheten. Vi fruktar därför att sällskapsdjurens och hästarnas sjukdomar samt djurskydd kommer att få en undanskymd plats på den nya myndigheten. Detta riskerar att försämra det svenska djurskyddet.

Sverige är ett föregångsland när det gäller djurskyddsfrågor. Vi har en bra lagstiftning som syftar till att skydda djur från vanvård och våld. Den statliga utredningens förslag ter sig därför obegripligt; man är beredd att offra omsorgen om djuren för att kunna slå ihop flera myndigheter.

Jordbruksverkets enheter som handlägger djurskyddsfrågorna har behov av arbetsro och kontinuitet. Det beror inte bara på att de relativt nyligen har omorganiserats och anpassats till nya ansvarsområden och nya arbetsuppgifter. Sedan halvårsskiftet 2007 tog verket över ansvaret för djurskyddsfrågorna sedan Djurskyddsmyndigheten lades ner. Jordbruksverket fungerar också som stödjande centralmyndighet till Länsstyrelserna som från och med i år har tillsynsansvaret för djurskyddsfrågorna. Detta ansvar låg tidigare på kommunerna. Länsstyrelserna är i behov av extra mycket stöd i form av instruktioner, information och hjälp att tolka lagstiftningen då dessa arbetsuppgifter och ansvar nyligen landat på deras bord. Det vore förkastligt att återigen riva sönder den stödjande centralmyndigheten som Jordbruksverket utgör idag.

Ett grundläggande problem med utredningen är att hästar och sällskapsdjur får ett alldeles för begränsat utrymme. Detta är anmärkningsvärt eftersom det är dessa djur som ökar mest i antal.

Djur är viktiga för många människor på flera sätt. Ungefär vart tredje hushåll har ett sällskapsdjur. Många sällskapsdjur fungerar som familjemedlemmar och betyder därmed oerhört mycket för sina ägare. Dessutom tas djurs positiva effekter på människa och samhälle tillvara alltmer. Katter och hundar flyttar in på äldreboenden. Hästar och hundar används alltmer som ett redskap för att övervinna de hinder ett handikapp kan innebära. Hästen är en viktig motor på den svenska landsbygden. Med ett ökat användande av hästar och sällskapsdjuren följer också ett ökat ansvarstagande för att se till att de mår bra. Det är uppenbart att dessa hundar, katter, hästar och smådjur riskerar att hamna i skymundan på en stor livsmedelsmyndighet. Djurpolitik är betydligt mer än livsmedelssäkerhet och det måste beaktas vid en förändring av myndigheterna som hanterar dessa frågor.

Även ur smittskyddshänseende är förslaget till myndighetsstruktur förkastligt. När det gäller smittskyddsfrågan utgör sällskapsdjuren en av de största riskerna idag. Detta tar utredningen inte hänsyn till. Ett problem är till exempel insmugglade hundar, som idag tyvärr förekommer i allt större utsträckning, och vars sjukdomar utgör hot mot både djur och människor.

De senaste årens hantering av smittsamma sjukdomar, såsom exempelvis fågelinfluensan, visar att Sverige har en myndighetsstruktur och rutiner som fungerar väl vid sjukdomsutbrott. Det innebär en stor risk att ändra en fungerande modell, enligt det nya förslaget.

Internationellt sett har Sverige betraktats som en föregångare när det gäller djuromsorg och smittskydd. Den ledande positionen får inte tas för självklar utan måste förvaltas och ständigt utvecklas. Myndigheternas insatser får inte underskattas, utan kommer att spela avgörande roll framöver. Hästar, och sällskapsdjur, samt djurskydds- och smittskyddsfrågor måste få det utrymme och uppmärksamhet de förtjänar. Vi uppmanar regeringen att rädda den svenska djurvälfärdsmodellen och landets unikt goda smittläge – och inte genomföra utredningen förslag.

Stefan Johanson, vd, Hästnäringens Nationella Stiftelse

Ulf Uddman, vd, Svenska Kennelklubben

Carina Sjöberg, generalsekreterare, Svenska Ridsportförbundet

Ulf Hörnberg, generalsekreterare, Svenska Travsportens Centralförbund
Karin Östensson, förbundsordförande, Sveriges Veterinärförbund

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt