ÅSIKT

Väst måste ta avstånd från regimen i Egypten

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

DEBATTÖREN: Militärdiktaturen förföljer regimkritiker, torterar fångar och fängslar barn

Egyptens president al-Fattah al-Sisi tog makten efter en statskupp då Mursi avsattes. Enligt Valter Mutt har situationen när det gäller rättssäkerheten och mänskliga rättigheter blivit ännu värre än tidigare
Foto: TT
Miljöpartiets utrikespolitiska talesperson Valter Mutt tycker att västliga demokratier måste markera starkare mot människorättsbrotten som begås i Egypten.

DEBATT. Två år efter att Egyptens förste folkvalde president någonsin, Muslimska brödraskapets Muhammad Mursi, störtades så har arabvärldens folkrikaste land återigen blivit till en orättsstat. Amnesty talar om en dramatisk försämring av respekten för mänskliga rättigheter sedan Mursis fall i juli 2013 och skriver i sin senaste landrapport om Egypten att tiotusentals regimkritiker, verkliga eller förmenta - har arresterats och att tortyr av fångar tillämpas rutinmässigt.

Säkerhetsorganen använder grovt våld mot demonstranter, inklusive utomrättsliga avrättningar, och under året efter kuppen dödades drygt 1400 personer. Hundratals dödsdomar har utfärdats i skenrättegångar och de första avrättningarna sedan 2011 har genomförts. Det blir också allt vanligare att civila döms i militärdomstolar, vilket strider mot internationella konventioner som även Egypten skrivit under. Amnesty framhåller att inte ens minderåriga skonas och redogör för en rättegång i Alexandria i november 2014 då 78 barn dömdes till fängelsestraff på mellan två och fem år efter att ha uttryckt stöd för den störtade presidenten.

Den militärdiktatur som nu etableras förföljer inte enbart Muslimska brödraskapet utan har även förbjudit den sekulära 6:e april-rörelsen, som spelade en avgörande roll i protestvågen mot Mubarak, och frispråkiga journalister döms till långa fängelsestraff. Fria fackföreningar och andra från statsmakten självständiga organisationer får allt svårare att verka.

Med undantag för FN:s människorättskommitté, så har omvärlden i allmänhet och västvärlden i synnerhet behandlat den nya regimen i Kairo med silkesvantar. Egyptens president, fältmarskalk al-Sisi, togs nyligen emot på officiellt besök i Berlin och i höst välkomnas han till London. Västvärldens regeringar måste börja ta sina demokratiska ideal på allvar och prioritera långsiktigt förtroendefulla relationer med folken i arabvärlden framför kortsiktigt lukrativa förbindelser med deras förtryckare. Detta utgjorde den arabiska vårens centrala lärdom.

Den egyptiska regimen måste pressas till frigivning av samtliga politiska fångar, inklusive de 176 parlamentsledamöter som fängslats efter summariska rättegångar - om någon av dessa verkligen gjort sig skyldig till brott måste detta verifieras i rättssäkra, internationellt övervakade, juridiska processer. EU och dess medlemsländer måste vidare, påtagligt och kännbart, göra klart för fältmarskalken i Kairo att det inte är okej att störta, fängsla och döma till döden en folkvald civil president. Om alla demokratiska och fredliga vägar till samhällsförändring blockeras så riskerar våldets logik att ta överhanden. Det är ingen slump att antalet terrordåd nu växer snabbt i Egypten, nyligen sprängdes landets riksåklagare i luften och på Sinai-halvön flyttar militanta grupper associerade med IS fram sina positioner.

Demokratin utgör sitt eget mål och är inte, primärt, ett medel för att uppnå andra mål. Om västvärldens demokratier står upp för folkstyrets principer bara när detta gynnar egna maktintressen, men annars utan större betänkligheter samarbetar med despoter, så riskerar tilltron till demokratin som styrelseform att undergrävas. Demokrati kan inte både vara ett maktinstrument för den rika världen och ett ideal för hela mänskligheten.

Valter Mutt

Riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson (MP)

ARTIKELN HANDLAR OM