ÅSIKT

Jag gör allt jag kan - men det räcker inte

Sjuksköterskan: Ni som bestämmer – följ med mig en dag på jobbet, ta över min magkatarr och ständiga rädsla att göra fel

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Sjuksköterskan Linn Johanssons vädjan till de som bestämmer över svensk sjukvård: Följ med mig en dag på mitt jobb, ta över min magkatarr och ständiga rädsla att göra fel. Ta över mina sömnproblem och ångest att räcka till.
DEBATT

DEBATT. I går återupplivade vi en människa, jag och mina fantastiska kollegor. En människa fick tillbaka sitt liv på grund av våra insatser.

Snälla ni som bestämmer hur den svenska sjukvården ska se ut, följ med mig en dag på mitt jobb som sjuksköterska. Försök att göra det som jag och mina fantastiska kollegor gör varje dag.

Vi går på knäna. Vi hinner knappt äta eller gå på toaletten under vissa av våra arbetspass, vi jobbar över vid varje pass för att vi inte hinner med. Vi blir beordrade att stanna kvar och jobba natt, fast vi redan jobbat hela eftermiddagen och kvällen, för att det inte finns någon annan som kan jobba.

Jag ska jobba i natt. Jag ska göra mitt bästa i natt, det gör jag alltid. Men det bästa räcker tyvärr inte alltid!

Jag har bara två händer och två fötter och jag kan inte dela på mig, jag skulle vilja ge så mycket mer till mina patienter. Jag springer fortare och fortare men släcker bara bränder. Att ge någon orolig patient några lugnande ord för att hjälpa, det är helt omöjligt. Det finns ingen tid.

Jag kan inte spendera mer än fem minuter inne hos en patient, utan att behöva springa i väg till nästa. Jag tycker inte om att behöva negligera mina patienter, de förtjänar rätt vård och det har jag tyvärr ingen möjlighet att ge på grund av stress och tidspress!

På nätterna är vi två sjuksköterskor och en undersköterska. Vi har 20 patienter att ta hand om. Ofta väldigt sjuka patienter. När det är jag, som har jobbat 1,5 år som sjuksköterska, är den som har mest erfarenhet vissa pass, då känner jag mig rädd. Är detta verkligen patientsäkert, Stefan Löfven?

Jag kommer att sjukskriva mig någon dag, för nu är jag trött på min magkatarr, jag är trött på att jag inte kan sova om nätterna på grund av mitt jobb, att känna stressen att aldrig räcka till.

Jag kommer sjukskriva mig för att jag blir sjuk av mitt eget jobb. Mitt jobb som egentligen är världens bästa och som jag verkligen brinner för.

Jag orkar snart inte mer, vi behöver fler fantastiska kollegor och bättre arbetsvillkor för att kunna ge en bra vård! Lönen är pinsamt låg med tanke på vad vi gör dagligen. Tre år på högskola med tre års studielån, är det inte värt mer?

Den dagen som jag blir sjuk på riktigt, kommer jag befinna mig på jobbet då?

Kommer jag behöva rädda någon den dagen också?

Tänk om jag inte klarar det just den dagen och den patienten inte får bästa möjliga vård? Är det då mitt fel? Är det mitt fel att jag inte kan utföra mitt jobb på ett säkert sätt?

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2§ är målet att ge en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Bryter jag då mot den styrande lagen, då jag inte kan lova att jag kan ge vård på lika villkor? Då jag inte kan lova att jag kommer klara av att utföra mitt jobb korrekt?

Jag kanske är sjuk en dag och blir beordrad att arbeta, och just denna dag kanske något händer. Vill Du att jag ska vara den sjuksköterska som är ansvarig för dig eller någon av dina anhöriga då, Stefan Löfven?

Snälla ni som bestämmer, följ med mig en dag på mitt jobb, ta över min magkatarr, ta över min ständiga rädsla att göra fel på grund av stress och tidsbrist. Ta över mina sömnproblem och ständiga ångest att aldrig känna att man räcker till.

Varför värderas inte vårt yrke högre? Är det inte värt mer? Är människors liv inte värt mer än så? Det måste ske en förändring, jag känner mig rädd, den svenska sjukvården är farlig!


Linn Johansson


Vill du hänga med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM