Vi lever i fattigdom – ändra på reglerna nu

Debattören: Människor med funktionsnedsättning får kämpa för sin försörjning

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Laga ett par trasiga vinterskor eller betala din hemförsäkring. Vad väljer du? Det är inte värdigt att människor tvingas hårdprioritera bland de mest grundläggande utgifterna, anser Rasmus Isaksson, DHR, som kräver att reglerna för sjukersättning reformeras.
Foto: GETTY
Laga ett par trasiga vinterskor eller betala din hemförsäkring. Vad väljer du? Det är inte värdigt att människor tvingas hårdprioritera bland de mest grundläggande utgifterna, anser Rasmus Isaksson, DHR, som kräver att reglerna för sjukersättning reformeras.

DEBATT. De flesta människor har ont om pengar någon gång i livet. Att man blir av med arbetet, skiljer sig eller blir långvarigt sjuk är några vanliga orsaker till att ekonomin havererar. Efter en tid brukar det dock lätta igen. Man får ett nytt jobb, blir sambo eller frisk från sin sjukdom, och ekonomin blir genast bättre.

Om du på grund av olycka eller sjukdom får en bestående funktionsnedsättning är det däremot troligt att du gör en klassresa nedåt, både socialt och ekonomiskt. Utöver att tampas med själva funktionsnedsättningen och den nya vardag som den kan medföra, får du antagligen också kämpa för din försörjning.

Om du inte redan har en fast anställning är det svårt att få jobb. Och om du inte jobbar full tid kan det vara tufft att få ekonomin att gå ihop.

Många av dem som har insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) lever i en verklighet där de jobbar deltid eller inte kan arbeta alls, och där de samlade avgifterna för boende och stödinsatser överstiger den låga inkomst de har.

Varje liten utgift måste övervägas noga och det är snarare regel än undantag att anhöriga tvingas bidra ekonomiskt. Den som inte har någon närstående som har möjlighet att stötta ekonomiskt kan hamna i en förtvivlad situation.

För kvinnor med funktionsnedsättning är läget generellt sett ännu värre än för män med funktionsnedsättning, visar en undersökning gjord av Jämställdhetsmyndigheten 2019. Det beror bland annat på att kvinnorna oftare jobbar deltid och är deltidsarbetslösa.

Varken socialförsäkringen eller det kommunala försörjningsstödet är konstruerade för personer som behöver långvarig eller livslång försörjning.

Fyrkantiga gränser för sjukersättning (25, 50, 75 eller 100 procent) medför också att människor får svårt att jobba utifrån sin faktiska förmåga. Kanske skulle du kunna arbeta 60 procent i stället för 50 och därmed förbättra din hushållsekonomi. Men i dag går inte det.

Andra åtgärder som skulle kunna lindra problemet lyser tyvärr med sin frånvaro.

Personer med funktionsnedsättning som är hänvisade till sjuk- eller aktivitetsersättning för sin försörjning ska till exempel inte få del av skattesänkningen i den allmänna pensionen eller höjt bostadstillägg, enligt regeringens budget för 2020.

Medan andra grupper kan glädjas åt ett litet tillskott i hushållsbudgeten, hålls alltså många personer med funktionsnedsättning kvar i fattigdom.

DHR anser att det behövs ett tydligare regelverk med ett skydd som garanterar att personer med sjukersättning har kvar en skälig summa varje månad när avgifter och hyror är betalda. Vi vill därför:

  • Att sjukersättningen ska följa allmän lönenivå och höjas med samma procentsats som det avtalats om i de årliga kollektivavtalsförhandlingarna.

  • Att sjukersättning inte ska beskattas hårdare än andra inkomster.

  • Att reglerna kring bedömning av arbetsförmåga mot arbetsmarknaden ska bli mer flexibla, liksom gränserna för sjukersättning (i dag 25, 50, 75 eller 100 procent).


Rasmus Isaksson, förbundsordförande, DHR - Delaktighet, Handlingskraft och Rörelsefrihet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

Publicerad:

LÄS VIDARE