ÅSIKT

Öppna lagliga vägar in i EU för krigsdrabbade

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Debattören: Hedra Raoul Wallenbergs minne - hjälp de mest utsatta

Foto: Scanpix, AP
Judar på flykt i Budapest 1944, bilden är tagen av Raoul Wallenberg själv. Bilden till höger – flyktingar i dagens Syrien.

I dag firar vi vår första minnesdag för Raoul Wallenberg. En dag som ska påminna oss om hans gärning och lära oss att ingen kan göra allt, men att alla kan göra något för någon annan. Wallenberg kan inspirera oss att göra gott för andra människor, även om det kan innebära att man måste gå en väg som är svår, ensam och farofylld. Den vägen kan innebära att man måste trotsa regler, helt enkelt därför att dessa regler har tillkommit för att vara repressiva och destruktiva.

När Förintelsen pågick i Europa och Wallenberg arbetade som diplomat i Budapest utfärdade han skyddspass för att rädda så att så många judar som möjligt till säkerhet. Wallenbergdagen är en viktig påminnelse om att vi måste göra det vi kan för dem som är i nöd i dag och att vi aldrig får kompromissa med varje människas rätt att söka skydd undan förföljelse och krig.

Även i dag tvingas människor söka skydd. Människor flyr från Syrien i en utsträckning av sällan skådat slag. Men den hemska sanningen är att bara en liten bråkdel lyckas ta sig till något av EU:s 28 medlemsländer. De allra flesta blir kvar i flyktingläger i Turkiet, Libanon och Jordanien och de få som lyckas ta sig till EU är utlämnade till och beroende av människosmugglare. Det finns inga lagliga och säkra vägar till EU för en människa på flykt.

Med det nya gemensamma europeiska asylsystemet som antogs i början av sommaren får de flyktingar som lyckas ta sig till EU bättre skydd, tydligare rättigheter och en ökad rättssäkerhet.

Men för att kunna söka asyl krävs att man tar sig till Europa för att på plats lämna in sin asylansökan. De flesta betalar dyra pengar till människosmugglare för att i gummibåtar ge sig ut på den riskfyllda färden på Medelhavets vatten, där minst 18 000 människor har drunknat de senaste 13 åren. Bara 2011 beräknas minst 1500 människor ha dött, enligt FN. Medelhavet har blivit ett dödens hav.

Det är dags att ta nästa steg i asylpolitiken och skapa lagliga och säkra vägar för flyktingar att ta sig till EU. Det kan ske genom att utfärda humanitära visum på de EU-ambassader som just nu etableras runt om i världen. Ett annat sätt är att öka vidarebosättningen, så att männi-skor i flyktingläger kan omplaceras till ett EU-land.

I dag är det en nationell angelägenhet att utfärda visum. Det vill till en fördragsändring för att ge EU denna kompetens. Oaktat vad man tycker om att ge EU:s utrikestjänst detta uppdrag, är det klart att resultatet skulle spara både lidande och liv.

I stället för att för att tvingas betala stora belopp till människosmugglare skulle flyktingarna kunna skapa sig ett bättre liv för sig själva och sina familjer när de väl kommit hit. Dessutom är det ställt bortom allt tvivel att de allra mest skyddsbehövande aldrig når Europa. De saknar de ekonomiska medel och den styrka som krävs för att klara resan hit.

FN har gång på gång slagit larm om att flyktingsituationen i Syrien är den värsta vi haft i världen sedan folkmordet i Rwanda 1994. 6 000 syrier flyr dagligen landet, över 100 000 människor har dödats sedan kriget startade i mars 2011 och minst 6,8 miljoner behöver akut hjälp från världssamfundet.

Det är orimligt att EU:s institutioner enats om att flyktingar som söker asyl i EU ska få ett gott och rättssäkert mottagande här, samtidigt som medlemsländerna håller fast vid att i princip alla lagliga vägar hit ska vara stängda. I en tid när allt starkare främlingsfientliga vindar sveper över Europa, och där personligt mod förefaller vara en bristvara är det viktigare än någonsin att våga stå upp för sitt medmänskliga ansvar, i Raoul Wallenbergs anda. På så sätt kan vi hedra hans minne.

Cecilia Wikström