ÅSIKT

Även vi läkare kan knäckas av vården

Debattören: Jag vill inte förlora en enda kollega till – ge oss det stöd vi behöver

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Johnér Images
DEBATT

DEBATT. I januari hotades psykiatriska kliniken på Ersta sjukhus av nedläggning. Bakgrunden var delvis att man från Stockholms läns landstings sida inte längre ville ha en vård som riktar sig särskilt till vårdpersonal. Protesterna lät inte vänta på sig och slutligen fick man backa. Det kommer att finnas kvar en psykiatrisk mottagning som särskilt riktar sig till vårdpersonal. Varför är det då så viktigt att det får finnas enheter som särskilt riktar sig till vårdpersonal?

Det handlar inte om att erbjuda en bättre eller mer unik vård utan om att sänka trösklarna för att söka vård och att erbjuda en trygg vård på samma villkor som övriga befolkningen. En vård där du som läkare slipper oroa dig för att träffa på dina patienter i väntrummet eller vårdas av de kollegor du dagligdags träffar i sjukhuskorridorerna.

Tyvärr är det fortfarande svårare att söka vård för psykiska symtom än för kroppsliga och detta gäller även för läkare.

Det har länge varit känt att läkare är överrepresenterade i självmordsstatistiken och siffror från 2011 visar att var tredje läkare har funderat över att ta sitt liv och var fjärde har dessutom planerat hur.

Redan då var siffrorna oroande och därefter har vi sett en exponentiell ökning av utmattningsdepression och annan psykisk ohälsa bland läkare.

Mellan 2009 och 2014 har läkares långtidssjukskrivningar ökat med 40 procent och vid en närmare granskning av bakgrunden ser man att det är psykiatriska diagnoser som står för hela ökningen. Andelen kvinnliga läkare som är långtidssjukskrivna för stressrelaterad ohälsa har ökat med hela 60 procent mellan 2014 och 2015. Till detta ska man lägga att läkare är en yrkesgrupp som inte sjukskriver sig i första taget, snarare har man en hög sjuknärvaro. Tyvärr ska kanske tilläggas, då en hög sjuknärvaro är kopplat till ökad risk för depression och utmattning. Därför är det extra viktigt att ha en specialenhet, som exempelvis Ersta sjukhus att vända sig till.

Vid utmattning finns ofta en stark koppling till arbetslivet, särskilt i yrken med mycket kontakt med människor.

Dåliga möjligheter att påverka sin arbetssituation i kombination med höga krav och bristande stöd ökar riskerna för att utveckla utmattningssyndrom. Som exempel kan nämnas en underbemannad vårdcentral där läkarna kämpar på för att erbjuda alla patienter bra vård.

De jobbar allt längre dagar men hur de än försöker så hinner de inte med. Man går ner i arbetstid för att orka med men ändå blir fritidsaktiviteter och det sociala livet lidande och till slut finns bara arbete och ingen återhämtning.

Ett annat exempel är sjukhusläkare som får gå allt tätare jourer med lite tid för vila, ständigt svåra avvägningar där gränsen för vilka som skickas hem från akutmottagningarna förskjuts på grund av brist på vårdplatser vilket skapar etisk stress. Man kan exemplifiera i oändlighet.

Arbetsgivare har ett stort ansvar att skapa ett hållbart yrkesliv även för läkare. Läkares arbetsmiljö har försämrats och framför allt har möjligheterna att påverka sin arbetssituation blivit sämre.

För att vända trenden med en ökad psykisk ohälsa behöver arbetsvillkoren vara flexibla och anpassas efter individuella förutsättningar. Vi är redo att samverka med arbetsgivaren för att arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården ska förbättras.

All forskning visar att det är lättare och billigare, både i kronor och ören och personligt lidande, att förebygga utmattningssyndrom än att behandla och rehabilitera.

Så det är dags att agera. Jag vill inte förlora en enda kollega till på grund av dålig arbetsmiljö!


Sofia Rydgren Stale


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM