ÅSIKT

Nej, fångar blir inte friska av att drogas

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Debattören: Kriminalvårdens experiment med adhd-fångar ger obehagliga associationer

Foto: JONATAN JOHANSSON (lilla bilden) & SCANPIX
Kriminalvården bör ompröva beslutet om adhd-medicinering av intagna eftersom det saknas replikerat forskningsunderlag. Ärftlig kriminalitet och medicinska experiment med fångar ger obehagliga associationer, skriver Lars Lundström, dr i psykologi.

DEBATT. ”Brottsdömda med adhd kan lättare återanpassas till ett vanligt liv om de får läkemedelsbehandling visar studier från Kriminalvården i samverkan med Karolinska Institutet. Från årsskiftet ska man därför börja screena intagna på landets fängelser så att de kan erbjudas medicin för sin diagnos”. Detta enligt nyhetsartikel i DN den 28 juli.

Kriminalvården som hävdar att 30-40 procent av de intagna har adhd kommer här på kollisionskurs med Kamratföreningen KRIS, Kriminellas Revansch i Samhället som kräver drogfrihet av sina medlemmar.

När detta krav drivs konsekvent omfattar det även narkotikaklassade adhd-preparat som nu ska erbjudas under fängelsetiden och som enligt europeiska läkemedelsmyndigheters prövning kan orsaka aggression, depression, ångest, maniska tillstånd och hjärtproblem. Den euforiska effekten ger risk för spridning och missbruk.

Adhd har hittills inom svensk psykiatri definierats som ett ärftligt neuropsykiatriskt handikapp orsakat av kemisk obalans i hjärnan. Denna rent biologiska definition som utesluter psykosociala faktorer är numera unik för Sverige eftersom varken ärftlighet eller kemisk obalans kunnat beläggas. Detta enligt Allen Frances, tidigare chef för den amerikanska diagnosmanualen DSM.

Kriminalvårdens hänvisar till tre studier. En vid Hågaanstalten som har underkänts av Socialstyrelsen på grund av för högt bortfall. En andra i Norrtälje i nära allians med medicinindustrin saknar annat än anekdotisk uppföljning. Dessa två studier uppges felaktigt vara blinda för deltagarna och har därmed enligt Läkemedelsverket ringa vetenskapligt värde. Den tredje, en registerstudie, utesluter faktiskt orsaksanalyser men anses ändå bevisa att medicinering minskar kriminalitet.

En möjlig förklaring till marginellt minskad brottslighet under medicinering är att individen uppmärksammas och inte själv behöver förse sig med narkotika. Under medicineringsfria perioder kan en eventuellt svagt ökad brottsfrekvens orsakas av abstinensproblem efter medicinering.

Den respekterade forskaren Nora Volkow har konstaterat att efter ett års adhd-medicinering återfinns i hjärnan 25 procent mer av ett protein som transporterar bort dopamin. Detta ger behov av allt högre doser samt försvårade adhd-problem när medicinering upphör. Utan medicinering uppkommer inte denna förändring.

KRIS tycks ha goda skäl att konsekvent försvara sitt krav på drogfrihet.

Kriminalvården bör ompröva beslutet om medicinering eftersom det saknas replikerat forskningsunderlag och Karolinska Institutet borde beakta sitt rykte och upphöra med sin sanktionering.

Ärftlig kriminalitet och medicinska experiment med fångar ger obehagliga associationer.

Lars Lundström

Dr i psykologi, leg psykolog

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.