ÅSIKT

Lärare, lyssna på dem som kan integration

Debattören: Modersmålslärare är ovärderliga men möts med misstänksamhet av svenska kollegor

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: THINKSTOCK
Misstänksamhet, anklagelser och nedlåtenhet försvårar arbetet med eleverna som ser att modersmålslärarna bemöts respektlöst av svenska lärare och rektorer, skriver Zulmay Afzali.
DEBATT

DEBATT. Dagligen tar medier upp frågor om asyl, migration och integration. En del texter är kritiska, andra mer positiva. Det görs både misslyckade och lyckade insatser på dessa områden.

Bland alla andra ”integrerare” arbetar modersmålslärarna för ensamkommande unga asylsökande. En del av dem frågar mig: ”Zulmay, vet politikerna att vi finns överhuvudtaget? De talar aldrig om oss. Inte medierna heller. Vet politikerna något om vad modersmålslärarna gör?”

Drygt 35 000 ensamkommande asylsökande som uppgav sig vara under 18 år kom till Sverige 2015. Varken samhället eller skolorna var beredda på ett så överväldigande antal som alla behövde boende och skolgång. Många skolor hade då inga eller ytterst få elever i behov av språkintroduktion. Det fanns inga lärare för tiotusentals nya elever med andra språk, skiftande bakgrund och utbildning eller ingen utbildning alls.

Situationen var panikartad i många skolor i landet. Det var då som modersmålslärarna kom till undsättning, lärarna i de språk som de nykomna talade.

De som träffar dessa unga, främst afghaner men också från andra länder, kommer själva från samma länder. Många av de unga asylsökande aldrig har gått i något som på minsta sätt liknar en skola i Sverige. En del har gått i Koranskolor som går ut på religiös skolning, de har ytterst liten vetskap om andra ämnen. De har aldrig hört talas om grammatik. De vet ingenting om Darwins evolutionslära.

Att jämföra vad de kan och vet med vad en elev i en svensk skola kan och vet går inte. Då förstår var och en vilken svår uppgift modersmålslärarna har.

Modersmålslärarna är ovärderliga när det gäller att förklara och försöka minska den stora klyftan mellan en person som knappt gått i skolan i sitt hemland och skolsystemet i Sverige. Att till exempel översätta ord som ”substantiv” eller ”verb” till dari är mycket svårt när eleven inte förstår den grundläggande innebörden av begreppen.

Svenska lärare tror på teorier och vetenskap och rör sig med abstrakta begrepp medan dessa unga lärts att vetenskap är deras fiende och att de som lär ut sådant är otrogna. Den begreppsvärld som existerar i Europa är helt främmande för de allra flesta som kommer hit från Afghanistan, Somalia, Eritrea Iran, Pakistan med flera länder.

Modersmålslärarna har inte gått Lärarhögskolan, men genom deras kännedom om förhållandena i de asylsökandes hemländer och i Sverige och deras förmåga att använda sina kunskaper har de öppnat dörren till det svenska Sverige på glänt.

Men många av dem är inte glada åt det sätt de bemöts på. En del klagar på brist på tillit från de svenska lärarna: ”Du är ju inte ens en riktig lärare, varför skulle vi lyssna på dig?” En modersmålslärare har av sin rektor fått höra att det inte går att lita på hans tolkande: ”Du kommer från en annan klan, du kanske medvetet översätter något negativt om eleven på grund av den rivalitet som råder mellan era klaner”.

Misstänksamhet, anklagelser och nedlåtenhet försvårar arbetet med eleverna som ser att modersmålslärarna bemöts respektlöst av svenska lärare och rektorer. Den här stora gruppen medarbetare i de svenska skolorna förtjänar respekt.

Deras insatser har varit och är viktiga för integrationen och för att allt inte ska gå ännu mer överstyr i skolorna än det redan gör. De är dessutom underbetalda, ingen för deras talan och politikerna verkar knappt veta att de finns.

Att ge dessa för Sverige så viktiga gräsrotsintegrerare en klapp på axeln och några vänliga, kanske tacksamma ord ibland kostar ingenting, men skulle ge kraft och energi åt dem som jobbar på i det dolda.


Zulmay Afzali, författare och lärare


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM