ÅSIKT

Utan skolhälsovården mår våra barn sämre

Debattören: När vården försvinner från skolan växer köerna till BUP

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Getty
Utan skolhälsovård finns inte första linjens vård, det blir långa köer till BUP, ökad psykisk ohälsa, barns somatiska sjukdomar upptäcks ej, skriver Sophie Ekman.
DEBATT

DEBATT. En orsak till att väldigt få söker sig till läraryrket och att skolmiljön är stökig är att skolhälsovården och skolöverläkaren försvunnit med skollagen 2010 och ersatts av elevhälsan utan hälsovårdsuppdrag.

Vägledningen till elevhälsan som socialstyrelsen och skolverket skrivit och nu är reviderad 2016 visar att läraren fått överta uppgiften som skolhälsovården tidigare haft. Läraren är nu den i skolan som som först skall vara mottagare för barnets oro.

Skolhälsovården, lagstadgad sedan 1944 ,har varit barnens frizon. En plats dit de alltid fått vända sig till i sekretess, där det alltid funnits skolsköterska och skolläkare som haft tid för det enskilda barnet och som alltid samverkat med övrig elevhälsa som kurator, psykolog och speciallärare.

Denna uppgift att möta barns oro, övervältras nu på rektor och lärare och stor frustration för barn och föräldrar.

Utan skolhälsovård finns inte första linjens vård, det blir långa köer till BUP, ökad psykisk ohälsa, barns somatiska sjukdomar upptäcks ej, inte heller psykisk ohälsa. Alla barn blir övergivna då varken barnet eller föräldrar efter BVC har någon vuxen i skolan där man som tidigare i skolhälsovården i sekretess kunnat prata.

Speciellt svårt för invandrarfamiljer som nu inte längre har någon i skolan där man i sekretess med utgångspunkt från barnet kan hjälpa familjen och lotsa vidare till allt det goda svenska samhället kan erbjuda. Utan klassundersökningar finns inget naturligt forum där föräldrar från andra länder i sekretess kan prata om sitt barn.

Polis, socialtjänst vädjar om hjälp från skolan. Förut var det skolhälsovården den som hade ansvar för varje enskilt barn , vilket alltid varit av utomordentligt stort värde och bidragit till att samhällets olika aktörer för barns bästa kunnat samverka.

Den medicinskt och socialt viktiga skolhälsovården har lyfts bort och inte heller ersatts av annan instans i samhället. Det finns inte längre en förebyggande vårdkedjan som följer barnet genom skolan utan efter mödravårdscentral och barnavårdscentral upphör screeningar av barns medicinska sjukdomar/funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa av skolläkare och skolsköterskor.

Därtill skolhälsovårdens tidigare uppdrag att vara en lokal folkhälsomyndighet i varenda skola tagits bort.

Lika allvarligt är det att medicinska förordningar numera bara går till skola. Förut gick det till skolhälsovård ex förordningar om vaccinationer. I många skolor är chefen för medicinsk elevhälsa inte läkare eller sköterska, varför medicinska uppgifter som vaccineringar inte säkert kan måluppfyllas.

Rektorn är i laglig mening medicinsk chef och har ansvar för alla medicinska frågeställningar! Tidigare tillskrev myndigheter, smittskydd skolhälsovården och skolöverläkaren hade ansvar för att medicinska lagar och förordningar efterföljdes.

Skolhälsovården försvann. Vi behöver belysa detta faktum och konsekvenserna av detta.

Sophie Ekman, Skolläkare Christinaskolan


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här:

Så här skriver du en debattartikel 00:33