Antidepressiva kan rädda liv

Läkare: Problemet är att få de sjukaste att söka vård

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Foto: GETTY
Vårt problem är att patienter med svår depression inte förmår, eller vågar, söka vård, skriver läkaren Elisabeth Wolpert.

DEBATT. Människor kan hamna i svår depression med svår ångest och svåra självmordstankar. Självmordsrisken vid dessa tillstånd är hög. Antidepressiva läkemedel är den första behandling som vi läkare erbjuder, tillsammans med ångestdämpande läkemedel och kontinuerlig vårdkontakt.

En svår depression är ett livshotande tillstånd.

För dessa depressioner är vårt problem inte att patienterna får för mycket antidepressiva läkemedel, som ibland hävdas i medierna, utan att patienterna inte förmår, eller inte vågar, söka vård. Det senare, att patienter inte vågar söka vård för depression och ångest, beror delvis på negativ propaganda mot psykiatrisk behandling.

Vid en svår depression är patienten i extremt dåligt inre skick. Patienten kan ha svårt att klä sig, svårt att äta och ha återkommande tankar om att ta sitt liv.

Med hjälp av upptrappade doser antidepressiva läkemedel, ångestdämpande läkemedel och tät vårdkontakt har många patienter kommit ur detta akuta och farliga tillstånd på några veckor och blivit symtomfria efter några månader.

Vi vet också att det har funnits patienter som inte ville få behandling med antidepressiva läkemedel och som sedan begick självmord.

Under de år som jag har arbetat med patienter som har diagnosen depression och/eller ångest så har jag erfarit att antidepressiva läkemedel kan vara effektiva och att patienter med svåra symtom kan bli helt bra efter några månaders behandling.

Tre månader efter en fruktansvärd depression med svåra självmordstankar kan patienten vara helt frisk, träna, umgås med vänner och arbeta heltid.

Patienten fortsätter ta läkemedlet åtminstone ytterligare ett halvår efter komplett remission (fullständig tillbakagång av symtom) om det är första gången personen behandlas för depression.

Vissa patienter får återkommande depressioner, då kan de behöva en kontinuerlig läkemedelsbehandling under flera år framöver.

Om man avslutar medicineringen för tidigt kommer patienten få tillbaka depression och ångest. Det är inte utsättningssymtom, eller läkemedelsberoende som det har påståtts i debatten, utan sjukdomssymtom på grund av avbruten behandling.

För att utsätta antidepressiva läkemedel bör man smyga ut behandlingen så kroppen hinner vänja sig. Min erfarenhet är att det kan ta ett halvår, om man börjar uttrappningen från en hög behandlingsdos.

De flesta med depression får en lindrig eller medelsvår variant. Här rekommenderar de svenska riktlinjerna i första hand psykologisk behandling och/eller fysisk aktivitet. Psykologisk behandling (ofta kognitiv) och fysisk aktivitet kräver aktiv medverkan och energi av patienten. Vår erfarenhet är att dessa metoder kan ge god effekt både på stämningsläget och på ångest.

Mitt budskap är att depression och ångest är sjukdomar som vi kan lindra och bota, även dess svåra och livshotande former, och att det finns flera effektiva metoder. Det viktiga är att söka professionell hjälp.


Elisabeth Wolpert, leg. läkare, Specialist i allmänmedicin, Medicine doktor utan någon jävssituation till läkemedelsindustrin


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här

Så här skriver du en debattartikel 00:34

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM

Läkemedel

Ångest

Depression

Självmord