Coronakris öppnar för nya klimatmöjligheter

Debattörerna: Mobilisera som om det vore en pandemi

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

För att klara klimatmålen måste vi mobilisera som om det vore en pandemi. Alla delar av samhället måste bidra. Vi utlyser klimatnödläge och uppmanar fler att ställa om sina verksamheter, skriver debattörerna.
Foto: Getty
För att klara klimatmålen måste vi mobilisera som om det vore en pandemi. Alla delar av samhället måste bidra. Vi utlyser klimatnödläge och uppmanar fler att ställa om sina verksamheter, skriver debattörerna.

DEBATT. Den ekologiska krisen är ett faktum. Forskare har gett oss mindre än tio år att halvera de globala utsläppen för att kunna hålla den globala medeltemperaturen under 1,5 grader.

För att klara av detta behöver vi mobilisera som om det vore en pandemi. Alla delar av samhället måste delta. Vi är fem civilsamhällesorganisationer som ställer om vår verksamhet.

Förbränning av fossila bränslen, avskogning, överfiske, ohållbara jordbrukssystem och konsumtionsmönster skapar eskalerande klimatförändringar. Att fortsätta skada ekosystem som är förutsättning för livet på jorden måste upphöra.

Ändå pågår aktiviteter som går rakt emot de förändringar som vi vet krävs – utbyggnad av oljeraffinaderi, expanderad gruvnäring, ökade anslag till militären och fortsatt skogsskövling. I Sibirien mättes de högsta temperaturerna någonsin under sommaren. Permafrosten i Arktis smälter, arter utrotas i accelererande takt.

I en kris behövs omedelbara åtgärder. Vi behöver utlysa klimatnödläge och agera därefter. Covid-19 öppnar för radikalt nya möjligheter att omforma samhällen i mer ekologisk riktning och bemöta klimatkrisens allvar.

Civilsamhället har länge antagit en roll som bygger på att kräva eller vädja till regeringar och företags goda vilja. Dessa metoder har visat sig otillräckliga – och går framförallt inte tillräckligt fort. I stället för att vädja till andra för förändring behöver vi själva skapa den.

Under saltmarschen i Indien, ledd av Gandhi, tog folket själva över saltproduktionen efter att intäkter förvägrats dem av kolonialmakten England. Medborgarrättsrörelsens sit-ins är ett annat
exempel. De upptog fysiska platser som enligt lag nekades dem. En metod där mål och medel smälter samman.

Kampanjen Vi utlyser klimatnödläge innebär att ta in klimat- och miljöperspektiv i all verksamhet och som konsekvens förändra delar av den. De flesta av oss har andra kärnfrågor än klimat- och miljö, såsom fred, jämlikhet, rättvisa och demokrati. Dessa perspektiv är grundläggande för en rättvis omställning.

Våra åtaganden skiljer sig åt mellan oss medverkande organisationer. Vi agerar genom att exempelvis utveckla nya projekt, insatser och samarbeten på temat klimat. Införa radikala hållbarhets- och miljöpolicys gällande exempelvis mat, fonder och flyg, och utesluta vissa företag. Bidra med expertis till den bredare klimatrörelsen och främja icke-våldsligt motstånd som civil olydnad.

Detta sätt att arbeta bryter antagandet om att samhällsförändring börjar ovanifrån. I stället utgår den från att omställning kan initieras underifrån och sedan smitta av sig åt olika håll.
Det tar inte bort ansvar från stater och institutioner som behöver ställa om genom att ta tuffa beslut och handla därefter. Det innebär inte heller att ansvaret ska läggas på individer.

Det är att inse att vi akut behöver agera genom konkreta handlingsplaner. Vi behöver alla mobilisera som om det vore en pandemi. Coronakrisen har visat att snabb omställning är möjlig och att alla aktörer har en roll att spela.
Vi kan inte stå och titta på när ekologiska orättvisor fortgår. Vi stannar inte vid att beklaga oss om brist på ansvar från tredje part – vi skapar omställning där vi står.

Vi välkomnar andra – föreningar, organisationer, skolor, med flera – att ansluta sig till kampanjen Vi utlyser klimatnödläge och påbörja arbetet med att ställa om sina verksamheter.


Gustaf Sörnmo, grundare, Centralasiengrupperna
Tove Lönneborg, ordförande Fältbiologerna
Jennifer Råsten, Styrelseordförande, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet
Klara Knapp, ordförande, Latinamerikagrupperna
Itza Orozco, styrelseledamot, Vardagens civilkurage


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad: