Lärarna flyr skolan – för att rädda hälsan

Debattören: Arbetsmiljön så dålig att allt fler väljer att säga upp sig

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Foto: GETTY
I stället för att ytterligare riskera sin hälsa väljer många lärare att sluta och ta det stora ekonomiska avbräck som det innebär, skriver Johanna Jaara Åstrand.

DEBATT. Trots skriande lärarbrist ökar antalet arbetslösa lärare för första gången på många år. Orsaken är att fler säger upp sig själva på grund av bristfällig arbetsmiljö. I december 2018 var det 1 529 personer som uppbar A-kassa, jämfört med 1 333 samma månad 2017. Det är en ökning på nära 15 procent.

Arbetslösheten för lärare är generellt sett låg på grund av lärarbristen, men nu ser vi en ökande trend. Lärarnas A-kassa kan konstatera att anledningen till ökningen är att allt fler säger upp sig på egen begäran med hänvisning till hälsoskäl kopplat till arbetsmiljön. Detta rapporterade Lärarnas Tidning om i förra veckan.

I stället för att ytterligare riskera sin hälsa väljer alltså många lärare att sluta och ta det stora ekonomiska avbräck som det innebär. Uppsägning på egen begäran innebär att man stängs av från a-kassan i 45 dagar. Inberäknat de sex karensdagarna betyder det att det tar över sju veckor innan man har möjlighet att få ersättning.

Statis­tiken från Försäkringskassan visar att ­lärare även är kraftigt överrepresenterade när det gäller sjukskrivningar. Ett tydligt tecken på en osund arbetsmiljö.

Vittnesmålen om situationen saknas inte. Under hashtaggen #pressatläge har ett stort antal förskollärare vittnat om hur personal stressas sönder och till slut sjukskrivs för att de inte orkar.

Lärarförbundet har i en rapport visat på en alarmerande arbetssituation på många fritidshem, med minskande andel utbildade lärare och allt större elevgrupper.

I en annan undersökning som Lärarförbundet gjorde förra året uppger nio av tio grundskol­lärare att de inte fullt ut hinner med sitt uppdrag under ordinarie arbetstid.

Samtidigt är lärarbristen enorm. Läraryrket uppfattas inte som tillräckligt lockande att utbilda sig till. I dag saknas nära 65 000 utbildade lärare, förskollärare och skolledare. Till år 2035 är prognosen att det kommer saknas närmare 80 000 lärare.

När Lärarförbundet frågar de tiotusentals utbildade lärare som valt att lämna yrket vad som krävs för att de ska komma tillbaka är svaret tydligt: bättre arbetsmiljö och högre lön.

När balansen mellan krav och resurser saknas så leder det till en enorm samvetsstress. Resultatet blir att fritiden ägnas åt jobb och att sjukskrivningarna ökar. Insikten hos kommuner och fristående skolor tycks saknas att det först är när stressen minskar som sjukskrivningarna kommer att gå ner, vilket då också kommer påverka skolresultaten positivt.

Det är bara hälften av alla arbetsplatser inom skolan som arbetar systematiskt med att förebygga stress, enligt uppgifter från Arbetsmiljö­verket. Den ohälsosamma arbetsmiljön ­tas inte på tillräckligt allvar.

Till allt detta kommer hetsjakten på de sjuka. Många får avslag på sin ansökan om ersättning. Försäkringskassans policy innebär att sjukskrivna som ingår i en rehabiliteringsplan och har återgått till sitt jobb på deltid – ibland upp till 75 procent av tjänsten – uppmanas att säga upp sig och söka andra heltids­arbeten.

I lärarbristens Sverige får lärare som blivit sjuka av sitt jobb inte en vettig chans att komma tillbaka till sitt yrke utan tvingas söka andra jobb. Rimligt?

För de som har råd är det kanske inte överraskande att den enda lösningen till slut blir att säga upp sig på egen begäran och leva på besparingar under A-kassans karenstid. Men är det så vi ska ha det?

Är Sveriges ambition att vara en ledande kunskapsnation förenlig med att misshushålla med lärarresurser på det här sättet?


Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här

Läs fler artiklar i ämnet här