ÅSIKT

Sänkt skatt kan rädda de svenska jobben

Foto: MÅNGA FÖRLORAR JOBBEN Daniella Bago är en av alla dem som förlorat sina jobb under Ericssons flykt från Sverige de senaste åren. Utländska ägare gör det ännu lättare att lägga ned fabriker, skriver Krister Andersson.
DEBATT

I dag arbetar mer än en halv miljon svenskar i företag som har utländska ägare. Utförsäljningen av stora företag i Sverige accelererar och därmed ökar risken att anställda avskedas, menar Krister Andersson på Svenskt Näringsliv.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Även småföretagen drabbas.

Regeringen måste börja reagera nu för att rädda jobb, skriver Krister Andersson på Aftonbla-det Debatt i dag.

Under förra året köptes varje dag, vardag som helgdag, sju företag upp av utländska ägare. Under de senaste åren har antalet anställda som arbetar i utlandsägda företag formligen exploderat. Nu arbetar mer än en halv miljon svenskar i företag som har utländska ägare. Var tredje anställd i tillverkningsindustrin har en utländsk ägare.

En viktig orsak till utflaggningen är att de svenska skatterna på ägande av företag är mycket högre än för ut-ländska ägare. Därför kan utländska ägare helt enkelt bjuda över svenska ägare. Skatterna diskriminerar med andra ord svenskt ägande.

I andra länder har de ofta till och med utformat sina skattesystem så att det gynnar inhems-ka ägare. Vi gör alltså tvärtom.

I USA rasar för närvarande en intensiv debatt om att de amerikanska bolagen köps upp och att kongressen måste ändra skattereglerna för att förhindra detta. Tyvärr går förslagen där ut på att göra det svårare för utlänningar att köpa amerikanska företag.

Motsvarande åtgärder ska Sverige absolut inte införa. För oss räcker det med att ta bort våra egna hinder för svenskt ägande. Då skulle konkurrens på lika villkor uppstå.

Ett resultat av att företagen flaggas ut är att avståndet mellan ägare och anställda ökar. Det är mycket lättare att lägga ner en fabrik om man slipper träffa de anställda i kön till kassan på Ica. Det anonyma ägandet är inte bra för jobben.

När nu börskurserna faller och kronan åter försvagas kraftigt, ökar risken för att skatterna blir den avgörande faktorn som leder till ännu större utlandsägande. Det kommer att ta tid att vända den utvecklingen och därför är det viktigt att snabbt vidta åtgärder.

Nästan alla andra länder har redan avskaffat förmögenhetsskatten och sänkt skatterna på ägande. Det borde ske i Sverige också. I dag är det bara vissa miljardärer som är undantagna och mer än en halv miljon svenskar tvingas betala förmögenhetsskatt. Det värde de betalar förmögenhetsskatten på har dessutom fallit sedan årsskiftet med mer än en fjärdedel, men skatten ska ändå betalas in.

Det är inte bara stora företag som säljs utan även många små och medelstora företag. Denna utflaggning får dock inte alls lika stor uppmärksamhet som när ett stort företag säljs till utlandet. Regeringsföreträdare blir till och med upprörda när Pfizer lägger ett bud på redan utlandsägda Pharmacia men när hundratals företag successivt blir utlandsägda möts detta med tystnad.

För att rädda jobben i Sverige måste regeringen tala om hur den tänker beskatta de små och medelstora företagen. Det finns förslag om att höja skatten för Ica-handlaren när han säljer sin affär, från en skatt på 43 procent till 56 procent. Många företag i tjänstesektorn riskerar dessutom att få höjd skatt. Sådana tankegångar underlättar inte precis etablering och expansion av små och medelstora företag.

Vänsterpartiet har visat stor förståelse för de små företagens situation men regeringen har varit kallsinnig. Dessutom arbetar tjänstemännen på finansdepartementet med ett förslag om att skärpa en straffskatt för de stora företag som har för stor finansiell aktivitet i länder med lägre skatt än den svenska. Dessa tankegångar leder inte till tryggare jobb i Sverige. Tvärtom.

Inte nog med att de svenska ägarna diskrimineras av skatterna. Små företag har betydligt högre skatt än i andra länder, dubbelt så höga skatter som motsvarande företag i exempelvis Blairs Storbritannien.

Samtidigt kämpar Ericsson för sin överlevnad. Hur ska det gå ihop? Vilka jobb ska vi ha i Sverige?

Skattesystemet är en av bovarna bakom den svaga svenska kronan. Kapital lämnar landet och enligt uppskattningar av Riksskatteverket har de svenska hushållen 500 miljarder undanstoppade i utlandet. Det är hushållens svar på de höga ägarskatterna och tyvärr bidrar detta till ökat passivt och anonymt ägande. Även osäkerheten om skatterna för företagen tynger kronan. Det ger i sin tur extra bränsle till utländska spekulanter av svenska företag. Det blir rea på företagen. Om inget görs kommer svenskarnas välstånd att halka utför ytterligare i förhållande till välståndet i andra länder.

Internationaliseringen ansågs leda till

3 F: skatt på Fastigheter, Föda och Fattiga. Att inte anpassa skattesystemet leder till tre andra F: Förvaltning av ett Fattigt Folk. Det är framför allt löntagarna som drabbas av en bristande anpassning av skattepolitiken.

Vi ser redan att de svenska skatterna på låginkomsttagare är exceptionellt höga. Grundavdraget i Sverige är till exempel 11 000 kronor medan det i genomsnitt i EU är 45 000 kronor och i Tyskland är det

70 000 kronor.

När andra européer börjar betala skatt har svensken redan betalat 10 000 kronor i inkomstskatt (och dessutom sociala avgifter som till stor del är en ren skatt).

Därmed är möjligheterna att öka skattetrycket för dem med lägst inkomster sedan länge uttömda och Sverige måste slå in på en annan väg i skattepolitiken. Självfallet måste skatten för låginkomsttagarna sänkas.

Det är viktigt att genomföra de mest akuta åtgärderna först. Patienten blöder och det gäller att först stoppa blodflödet. Ge därför svenska ägare samma villkor som utländska ägare. Avskaffa förmögenhetsskatten och sänk skatterna på ägande. Det tjänar alla i Sverige på. Avstå från att skärpa straffskatten på stora företag som är verksamma i andra länder med lägre skatt och ge besked om hur de små företagen ska beskattas. När det gäller utflaggning av svenska fartyg har regeringen kunnat reagera. Nu är det dags att reagera för att värna om alla företag och jobben.

Krister Andersson (skattesakkunnig Svenskt Näringsliv)