ÅSIKT

Föräldrar, låt era barn gå ett yrkesprogram

Svenskt Näringsliv: Det är en snabbare väg till jobb

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT, Ernst Henry Photography AB
Endast tio procent av föräldrarna anser att deras barn bör gå ett yrkesprogram. Motsvarande siffra för de högskoleförberedande programmen är 55 procent, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.

DEBATT. Det finns gott om lediga platser på gymnasieutbildningar som leder till jobb. Det visar en granskning av siffrorna från den preliminära gymnasieantagningen som Svenskt Näringsliv gjort. Det är fortfarande möjlighet för elever att ändra sina val till utbildningar som är efterfrågade på arbetsmarknaden.

Gymnasievalet är uppdelat i två delar. Ett ordinarie val som gjordes i början av året och den omvalsperiod som pågår just nu. Svenskt Näringslivs granskning grundas på underlag från de antagningsnämnder som administrerar gymnasievalet runt om i landet. Underlaget visar vad eleverna har valt – och vad de inte har valt.

Det finns exempelvis hela 2 103 lediga platser på bygg- och anläggningsprogram runt om i Sverige. 1 477 lediga platser på el- och energiprogrammet. 1 846 lediga platser på fordons- och transportprogrammet. Och 1 932 lediga platser på teknikprogrammet.

Samtidigt har många företag svårt att hitta nya medarbetare med just de kompetenser som gymnasieskolans yrkesprogram ger. För företag är det livsviktigt att kunna hitta nya medarbetare med rätt kompetens. De är ofta en förutsättning för att växa och utveckla nya produkter som leder till fler jobb och ökat välstånd.

Efter många år av färre sökande till yrkesprogrammen verkar trenden nu ha vänt. Det är förstås bra. Men ökningen är från låga nivåer och den går för långsamt. Mer behöver göras.

Var tredje elev på gymnasieskolan går samhällsvetenskapsprogrammet eller ekonomiprogrammet. De är bra program, men de kräver vanligen flera år av ytterligare utbildning för att leda till jobb. Yrkesprogrammen är en snabbare vägg till jobb. Och de stänger inte vägen till högskolan eftersom det finns rätt att läsa in högskolebehörighet.

Nu riskerar de tomma platserna på yrkesprogrammen att leda till att utbildningar som ger eftertraktad kompetens läggs ned. Ett exempel är Stockholms byggtekniska gymnasium. En skola som är viktig för byggbranschen men som Stockholm stad trots det väljer att lägga ned.

Kommunerna behöver ta ett större ansvar för viktiga utbildningar. Att enbart utgå från elevernas val och inte alls ta hänsyn på arbetsmarknadens behov är inte tillräckligt.

Föräldrar har också en viktig roll i gymnasievalet. Endast tio procent av föräldrarna anser att deras barn bör gå ett yrkesprogram. Motsvarande siffra för de högskoleförberedande programmen är 55 procent. Vi behöver alltså övertyga både föräldrar och kommuner om att yrkesutbildning leder till goda framtidsutsikter.

Dessutom måste yrkesprogrammens status och attraktionskraft öka. Kommunerna behöver jobba närmare företagen och branscherna och på så sätt göra utbildningarna mer populära. Samtidigt behöver vi och branscherna bli ännu bättre på att visa vilka möjligheter som finns efter ett yrkesprogram.

Vi kan, och måste, göra mer tillsammans men huvudansvaret är skolhuvudmannens. Ansvar och kostnader kan inte ensidigt skjutas över på företagen. Det krävs också en bättre dialog kring dimensionering och planering av utbildningsplatser.

Det är olyckligt att så många platser på yrkesprogrammen står tomma. En bra yrkesutbildning leder snabbt till första jobbet och ger dessutom stora möjligheter till bra jobb genom hela yrkeslivet.


Tobias Krantz, chef utbildning forskning och innovation, Svenskt Näringsliv
Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, Svenskt Näringsliv


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här

Läs mer: