Vi unga har rätt till en framtid – trots cancern

Cancerdrabbade unga: Många tvingas ta lån för att ha råd att vara sjuka

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Vi är så många som haft fruktansvärda resor tillbaka in i livet efter långa cancerbehandlingar. Och som får kämpa alldeles för hårt för så självklara saker som att utbilda sig, skriver fyra unga cancerdrabbade.

DEBATT. Själva cancern är orättvis nog. Vi är 800 unga vuxna mellan 16 och 30 år som varje år drabbas av cancer och vi förtjänar en jämlik och trygg vård och rehabilitering.

Att vården skiljer sig åt beroende på var du bor är inte okej – vi har annat att tänka på.

Förutom en allvarlig och ibland dödlig sjukdom måste vi tillsammans med våra nära och kära hantera usel privatekonomi, dåliga försäkringar, missade utbildningar, en framtid som inte går att planera och ett sjukvårdssystem som har svårt att placera in oss. Så tänk på oss när ni nu ska reformera sjukvården, regeringen! Det tjänar hela samhället på.

Regeringen har under året tagit emot slutbetänkandena av utredningarna Styrning för en mer jämlik vård och God och nära vård. Ett av de områden som särskilt tas upp för regeringen är problemen med skillnaderna mellan regionerna i tillgång till rehabilitering efter cancer och stora behov som inte tas om hand.

Vården har dålig koll, rapporterar olika i olika åldersgrupper och kan inte följa upp effekter av insatser. Dessutom håller hälso- och sjukvården på att anpassa sig till digitalisering, valfrihetsreformer och stora ekonomiska utmaningar.

Det är inte så förvånande att Myndigheten för vårdanalys nu varnar för att vissa patientgrupper kan falla mellan stolarna. Vi är en av dem. Vi är så många som haft fruktansvärda resor tillbaka in i livet efter långa cancerbehandlingar och som får kämpa alldeles för hårt för så självklara saker som att utbilda sig.

Vi ser föräldrar som, oavsett om deras barn är 16 eller 26, aldrig kan släppa ångesten över att deras barn insjuknat. Man måste nog ha genomlevt det för att förstå den oro som gnager alla de drabbade och anhöriga runt cancern.

En oro som gnager dygnet runt. Ändå kämpar alla familjer på. Och det måste de göra: kraven för ekonomisk ersättning från Försäkringskassan är höga och många unga har ofta inte hunnit kvalificera sig för sjukersättning.

För att klara sin ekonomi tvingas 40 procent av unga vuxna med cancer använda sina sparpengar och hela 15 procent behöver ta lån för att ha råd att vara sjuka. Eller – vare sig de är under 18 och faller under föräldrars försörjningsplikt eller inte – får förlita sig på sina föräldrar. Ofta handlar det alltså om vilka föräldrar man har. Där kan man verkligen prata om en väldigt ojämlik vårdsituation.

Det är inte alla som klarar cancern, men vi är djupt tacksamma för en vård som räddar så många av oss. Men det tar inte slut där.

Först vet man inte om man har ett liv och sedan står man där och ska försöka hitta tillbaka till en framtid. Tyvärr är det inte ovanligt att unga vuxna canceröverlevare drabbas av posttraumatisk stress och nedstämdhet. Lägg till alla praktiska baksidor, att betala tillbaka vad man tvingats låna för att hålla sig flytande under sjukdomen, ta igen skolan – för att inte tala om ett sexliv som kan vara oerhört tufft att komma tillbaka till. Allt detta är självklarheter för de flesta andra i vår ålder.

Och – allt detta gäller i minst lika hög grad våra nära och kära, vars liv också ofta helt förändras för att anpassa sig till de man älskar mest här i livet. På många sätt har vi en cancervård i världsklass, men tiden efter behandlingen och rehabiliteringen måste blir bättre.

  • Regeringen kan göra så att unga med cancer får rätt till sjukersättning som täcker grundläggande kostnader som hyra, mat och sjukdomsrelaterade kostnader. Alla drabbade bor inte hemma och alla har inte föräldrar med god ekonomi. Regeringen har tillsatt en nationell samordnare som ska utreda en välfungerande sjukskrivningsprocess. Det ska vara lättare för alla medverkande att samverka i sjukskrivningsprocessen. Uppdraget ska redovisas i april 2020 och vi utgår från att man kommer att lyfta de utmaningar som vi unga med cancer möter.

  • Regionerna kan satsa betydligt mer på rehabilitering som kan ge det stöd som unga med cancer behöver för att komma tillbaka till ett normalt liv. 50 procent av unga med cancer får inte tillräcklig rehabilitering. Det borde också finnas tillgång till sexologer och specialistsjuksköterskor.

Cancer är världens mest orättvisa sjukdom. Låt oss därför tillsammans se till att samhället är rättvist.


Christian Rossing, cancerdrabbad och medlem i Ung Cancer
Elin Tingsdal, cancerdrabbad och medlem i Ung Cancer
Pernilla Silverfrid, cancerdrabbad och medlem i Ung Cancer
Emma Skoglund, cancerdrabbad och medlem i Ung Cancer


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

ARTIKELN HANDLAR OM