Teknikjättarna styr vad som får sägas på nätet

SD: Ingen ska bli nedstängd på felaktiga grunder

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Tills det är utrett hur vi ska se på nätbolagens roll är vår hållning att inget innehåll ska tas bort eller blockeras såtillvida det inte är direkt olagligt. Särskilt viktigt blir detta i framtida val, skriver Aron Emilsson, Jessica Stegrud och Matheus Enholm.
Foto: GETTY
Tills det är utrett hur vi ska se på nätbolagens roll är vår hållning att inget innehåll ska tas bort eller blockeras såtillvida det inte är direkt olagligt. Särskilt viktigt blir detta i framtida val, skriver Aron Emilsson, Jessica Stegrud och Matheus Enholm.

DEBATT. Samhället har förändrats. Stora aktörer på internet har blivit en central del av informationsinfrastrukturen. De stora nätjättarnas plattformar är i dag ett minst lika viktigt medium för att sprida och ta del av information som de traditionella medierna.

Enskilda opinionsbildare har i dag fått en avgörande makt över den information som sprids i samhället. Plattformarnas roll i detta och deras regelverk lämnar dock en rad frågor obesvarade som vi avser utreda för att värna de svenska demokratiska grundprinciperna.

Därför vill vi bjuda in Google, Facebook, Twitter och andra aktörer till riksdagen.

Kontroll över information i samhället är sedan urminnes tider starkt förknippat med makt. Det är knappast en slump att information i diktaturer ofta är kopplat till ett parti, en person eller några få individer. Kontroll över information möjliggör kontroll över befolkningen.

Det demokratiska samhället gör ett avsteg från detta genom yttrandefriheten, vilken i sin tur möjliggör en fri debatt. Kontroll över information delas således brett i hela det demokratiska samhället.

Det är i ljuset av detta problematiskt om en eller några få aktörer styr över en oproportionerligt stor del av informationsinfrastrukturen eftersom det rubbar hela den demokratiska maktbalansen.

Det är dessvärre den situationen vi befinner oss i nu, där några få globala teknikföretag kontrollerar en betydande del av informationsinfrastrukturen.

Under de senaste åren har flera debattörer blir bortsorterade och avstängda från nätjättarnas plattformar. Detta har drabbat alltifrån medborgarjournalister, stora nyhetsmedier och parlamentariker. De har således stängts ute från en stor del av informationsinfrastrukturen.

Det är helt uppenbart att flera beslut om borttagning och avstängning varit felaktiga. Vi frågar oss vem som avgör vad som är oacceptabelt och hur vi kan utkräva ansvar för dessa bedömningar.

Vi hoppas att EU-kommissionen får med den nödvändiga regleringen av nätjättarna i sitt lagförslag kallat Digital Services Act som presenteras i december. I Europaparlamentet röstades det med stor majoritet igenom flertalet resolutioner av en typ som vi kan ställa oss bakom.

Där fanns idéer om att sociala medier-företag ska betraktas mer som åsiktstorg än privata bolag som inte ska överregleras.

Av mest intresse var rätten till överklagande. Om man som politiker, privatperson eller näringsidkare får sin Facebooksida nedstängd har man i praktiken ingenstans att vända sig för hjälp eller överklagande.

Bland de idéer som togs upp i parlamentet fanns även krav på öppenhet kring de algoritmer som nätjättarna använder sig av för att automatiskt stänga ned konton. Likaså diskuterades problemen med illvillig massrapportering som nyttjas flitigt av diverse vänstergrupper.

Samhället behöver bestämma sig för hur vi ska se på de bolag som driver och äger mycket av den infrastruktur som finns på nätet. Om de faktiskt bedriver en aktiv utrensning av personer och idéer, ska vi då kunna kräva redaktionellt ansvar av dem?

Om de enbart ska ses som infrastrukturbolag, är det då rimligt att samhället kan utkräva ansvar av dem för den information som förmedlas i deras kanaler?

Om plattformarna ska ses som ren infrastruktur eller ett torg är rätten till ett konto likt bankväsende, elektricitet eller vatten helt avgörande. Tills detta är utrett är vår hållning att inget innehåll ska tas bort eller blockeras såtillvida det inte är direkt olagligt. Särskilt viktigt blir detta i framtida val. Vi måste vara säkra på att folkvalda politiska aktörer inte tystas på basis av algoritmer eller ren godtycklighet.

Alla medborgare har rätt att utrycka åsikter och känslor. Denna frihet ska bejakas och säkras av staten för både grupper och individer. Rättsstaten ska ge medier och organisationer ett skydd mot påtryckningar som syftar till att begränsa denna frihet.

Vi måste därför föra en diskussion om hur vi skyddar exempelvis medborgarjournalister som är beroende av nätjättarnas infrastruktur.

Därför vill vi bjuda in Google, Facebook, Twitter, och andra aktörer som är berörda till riksdagen för att berätta om hur de ser på dessa frågor. Det är hög tid att riksdagens kultur- och konstitutionsutskott informeras om deras arbete och hur de ser på våra frågeställningar.

Sverigedemokraterna har alltid ställt sig på den enskilda användarens sida och har alltid sagt nej till onödig reglering av internet, men det rättslösa samhället på internet gagnar ingen.

Om två år är det återigen val i Sverige. Det är dags att i god tid se över regleringar så att medborgare eller partier inte blir nedstängda på felaktiga grunder – särskilt inte under en period när politik är som mest diskuterad.


Aron Emilsson, kulturpolitisk talesperson (SD)
Jessica Stegrud, Europaparlamentariker (SD)
Matheus Enholm, ledamot i konstitutionsutskottet (SD)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE