ÅSIKT

Hög tid att börja kalla våldtäkt för våldtäkt

1 av 2 | Foto: LOVAR OCH LOVAR Varje gång medierna rapporterat om friande domar i sexualbrottsmål har justitieminister Thomas Bodström lovat ”det ska inte behöva hända igen – en ny lag är på väg”, skriver Katarina Wennstam. Än har ingen ny lag trätt i kraft.
DEBATT

Året inleddes med att Göta hovrätt ändrade en dom.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Två män som i tingsrätten dömts för grov våldtäkt, dömdes i stället för ”sexuellt utnyttjande”. Den redlöst berusade trettonåriga flickan hade druckit ölen de bjöd på frivilligt.

Många tror att sexualbrottslagen ändrades för flera år sedan, så att män som våldtar fulla flickor ska kunna dömas. Lagändringen har skjutits upp gång på gång. Nu är den tänkt att börja gälla den 1 juli, men journalisten Katarina Wennstam har börjat skriva datumen i sin almanacka med blyerts.

–?Fortfarande är fulla flickor något av en andra klassens medborgare. Något liknande drabbar aldrig fulla pojkar som blir rånade – det finns inget brott som heter ”ekonomiskt utnyttjande”. Ett rån är ett rån, skriver hon.

För er vetskap. Så här är rättsläget i Sverige idag 2005 för våldtäkt av fulla flickor: Det är inte våldtäkt. Jodå, så är det fortfarande, trots upprepade löften om en lagändring.

Ett av många exempel på hur domstolarna ännu dömer kom häromveckan. Historien är följande: En trettonårig flicka i Motala hänger med sin före detta pojkvän till en lägenhet där tre killkompisar till honom befinner sig. De är mellan 16 och 30 år gamla, två av dem har hon aldrig träffat förut. I lägenheten finns öl, som de dricker av. Flickan blir redlöst berusad, kräks fler gånger och däckar. Under tiden har minst två, kanske alla fyra, sex med henne.

Detta kallas inte våldtäkt. Detta är ”sexuellt utnyttjande”. Sådan är lagen.

Redan 1998 fick justitiedepartementet upp ögonen för att den befintliga sexual­brottslagen inte riktigt låg ”i tiden”. Efter det uppmärksammade Södertälje-målet beslöt man att titta över lagen. Södertälje-målet, en misstänkt gruppvåldtäkt liknande den i Motala som också den kallades utnyttjande, visade på en rejäl klyfta mellan det allmänna rättsmedvetandet och lagen.

”Så här ska det inte vara, det blir snart en lagändring”, lät det då. Massorna lugnades och en kommission tillsattes. De var klara med sitt lagförslag 2001. Sedan dess vet jag inte hur många gånger jag har skrivit in i almanackan ”Ny sexualbrottslag”. Remissturerna har varit oändliga.

Varje gång medierna har rapporterat om friande domar i sexualbrottsmål har justitieminister Thomas Bodström lovat ”det ska inte behöva hända igen, en ny lag är på väg”. Och den är på väg – just nu ligger en proposition och väntar. Det senaste löftet lyder 1 juli i år. Jag vet inte vad jag ska tro om det här datumet. Jag skriver med blyerts i kalendern numera.

Men medan tiden går så är det lätt att glömma vad det här verkligen handlar om. Mängder av våldtäktsoffer, likt trettonåringen i Motala, som mals genom rättsapparaten med nuvarande lagstiftning. Trots att vi i sju år har vetat att det är en lag som är gammalmodig och fördomsfull. Trots alla löften.

För vad som hände flickan i Motala är juridiskt hårklyveri i sin allra grymmaste form. Tingsrätten dömde först två av männen för grov våldtäkt, de andra två för medhjälp. De hade tillhandahållit ölen som hon drack. Hon var själv i lägenheten. Hon hade inte varit full så många gånger i sitt liv. De var betydligt äldre och mer livserfarna. Alltså – slog tingsrätten fast – hade de ”försatt henne i vanmakt” och sedan haft sex med henne. Då klassas det som våldtäkt. Grov våldtäkt, just eftersom de var fyra och hon var nyss fyllda tretton år.

Men Göta hovrätt går på en helt annan linje. Man friar två av männen och dömer de andra två för sexuellt utnyttjande. 13-åringen har inte försatts i sitt 1,2-promille-tillstånd av männen, anser hovrätten. Hon har druckit själv och är därför redlös ”av egen förskyllan”. Skadeståndet sänktes från 220 000 kronor till 95 000 kronor. En av förövarna, hennes före detta pojkvän, är redan på fri fot. Han går i samma skola som flickan.

Fortfarande är fulla flickor något av en andra klassens medborgare. Något liknande drabbar aldrig fulla pojkar som blir rånade – det finns inget brott som heter ”ekonomiskt utnyttjande”. Ett rån är ett rån.

Men än idag bär samhället på en bild av kvinnor och alkoholkonsumtion som skapar en bild av hur flickor ”ska” vara för att vara fina och skyddsvärda. Föreställningar om vad ”vissa” flickor ”vill” sitter djupt rotade såväl hos unga killar som hos jurister. Det är ovärdigt, och det är dags att alla löften infrias. Vi behöver inte fler domar likt denna.

Därtill visar Motala-domen på vilket hästjobb justitiedepartementet har framför sig med attityder och värderingar i rättsväsendet. Göta hovrätt slår fast att det ”inte finns några omständigheter” som gör att övergreppen ska bedömas som grova. Först slår man fast att det inte var någon ”riktig våldtäkt” och sedan att brottet inte ens var grovt.

Läser de inte förarbetena, undrar man. Flera förövare, en lägenhet hon aldrig tidigare besökt, 17 år i åldersskillnad, en hotfull situation. När ska då ett sexuellt övergrepp kallas grovt?

Katarina Wennstam (journalist och författare till ”Flickan och skulden” och ”En riktig våldtäktsman”)