Vänta dig inte hjälp från myndigheterna

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT

Cancerdrabbade krögaren Erik Videgård: Service borde inte vara avgränsat till restauranger

Erik Videgård har väckt starka reaktioner då han tidigare gått ut och berättat om sin kamp mot cancern och för sjukpenning.
Foto: Foto: LOTTE FERNVALL
Erik Videgård har väckt starka reaktioner då han tidigare gått ut och berättat om sin kamp mot cancern och för sjukpenning.

– Kan du kyla mitt vita vin lite mer?

– Kan du ta lite mer i nacken?

– Kan du lägga in lite mer röda rosor

i buketten?

Helt normala frågor, som ställs av helt vanliga människor hundratals gånger per dag. Självklarheter – en service vi förväntar oss.

Men låt oss försöka med följande frågor, som borde vara minst lika självklara:

– Min dotter är svårt sjuk, kan jag få sjukpenning när jag tar hand om henne?

– Min pappa sitter i rullstol då han fått benen amputerade, är det så att ni inte förstår att detta är ett permanent förhållande?

– Jag har fått fem glasfiberstavar inopererade i hakan, kan jag få hjälp av någon att föra min talan vid ett domstolsförhör?

Nu blev det inte lika självklart längre. Statliga myndigheter är satta att ta hand om medborgarna. Men det betyder i verkligheten att du inte får någon hjälp över huvud taget. Du möts av paragrafryttare, som väljer den enkla vägen och, i de allra flesta fall, säger ”nej”.

Men det är inte alltid så. Det finns handläggare därute som tar sitt jobb på allvar. Som lusläst regler och avtal och använder denna kunskap till att faktiskt hjälpa sina medmänniskor. Låt oss kalla dem ”Änglarna”.

Under de senaste två åren som cancersjuk har jag träffat bägge typer.

Hjältarna är naturligtvis läkarna. Liksom servitören, frisören och floristen har de en känsla för service. I läkarnas fall utgörs den av den hippokratiska eden som bland annat. säger ”I de hus där jag går in skall jag vara till gagn för de lidande och avhålla mig från varje medveten fördärvlig orättrådighet”.

Nå, finns det myndigheter som är mer ”medvetet, fördärvligt orättrådiga” än andra? Genom åren har jag pratat med handläggare från Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Ackordscentralen som verkligen vill väl och som hittar vägar för att göra livet så rättvist som möjligt.

Bolagsverket och Försäkringskassan är däremot fullständigt rigida och omöjliga att ha att göra med. Ett av de största problemen är Förvaltningsrätten, som är satta att hjälpa den enskilda medborgaren med talan mot till exempel Försäkringskassan. Samtidigt är de satta att ta hand om migrationsärenden. Det kan väl vem som helst räkna ut att det blir en omöjlig sits för handläggarna. Vem har prioritet? En ensamkommande 14-årig flicka från Afghanistan eller en 51-årig cancerdrabbad krögare från Eskilstuna? En omöjlig ekvation naturligtvis.

Vid mitt senaste samtal med Förvaltningsrätten fick jag höra att: ”Ja, nu har vi fått direktiv om att om någon ringer som haft sitt ärende liggande länge så skall vi på påbörja ärendet direkt”. Okej, jag lämnade in mitt ärende mot Försäkringskassan den 20 september 2010. Jag har alltså väntat femton månader. Det är väl en väldig tur att jag kan ringa nu då så att Förvaltningsrätten sätter igång ärendet...

Puh, rättshaverister är det värsta jag vet. Jag vill absolut inte låta som en rättshaverist! Det enda jag vill är att ni handläggare därute funderar lite över era jobb.

Är du på din plats för att hjälpa, är du till gagn för de lidande? Kan du ta dig tid att fundera en extra minut på att försöka hjälpa människan i andra änden av luren i stället för att skylla på utredningar, regler och lagtexter? Finns viljan så finns det en väg. Så är det, alltid.

Service är något som inte är avgränsat till restauranger, frisörer och florister. Service är ett sätt att visa respekt för dina medmänniskor.

Erik Videgård

Publicerad: