ÅSIKT

Privatisering orsakade krisen i våra skolor

Debattören: Fel att skylla på kommunaliseringen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Vi menar att det var marknadsbesluten – inte kommunaliseringen –som ändrade skolsystemet i grunden. Men inte en enda av de nio skolrelaterade punkterna i 73-punktsavtalet mellan regeringspartierna, Centern och Liberalerna handlar om marknadsmekanismerna i skolsektorn, skriver German Bender, tankesmedjan Arena Idé, och Sten Svensson, Fristående skoldebattör.

DEBATT. Kommunaliseringen av skolan var inte det systemskifte som ofta hävdas i skoldebatten. En ny rapport från tankesmedjan Arena Idé visar att det verkliga systemskiftet skedde efteråt, när Bildtregeringens valfrihetsreformer införde marknadsmekanismer i skolsektorn.

Januariavtalet stoppar regeringens begränsningar av skolmarknaden, men det får inte stoppa partiernas egna politikutveckling. Socialdemokraternas kongress som inleds i dag bör anta betydligt skarpare och mer konkreta förslag för att minska segregationen och öka likvärdigheten i skolan än de som föreslås i kongresshandlingarna.

I den svenska skoldebatten sägs det ofta att kommunaliseringen, som genomfördes av Göran Persson i början av 1990-talet, är en viktig förklaring till många av de allvarliga problemen i skolan. Vi menar att detta är en felaktig uppfattning som gjort att politikerna söker på fel håll efter lösningar.

I rapporten ”Systemskiftet – när skolan gick från gemensam till privat”, som ges ut i dag av tankesmedjan Arena Idé, granskas vad som hände vid kommunaliseringen och den efterföljande privatiseringen av skolan. I motsats till den socialdemokratiska kommunaliseringen av skolan, innebar den borgerliga valfrihetsrevolutionen ett verkligt systemskifte. I rapporten identifieras åtminstone 14 punkter i kommunaliseringen som Bildtregeringen avvecklade eller förändrade.

Konsekvensen blev att kommunerna förlorade kontrollen över skolan. Den politiska demokratin abdikerade och flyttade makten till marknaden. Grundläggande demokratiska principer om lika behandling av alla kommuninvånare, där alla skulle få tillgång till en utbildning av hög kvalitet, omkullkastades.

  • Om skolan kommunaliserats enligt de ursprungliga intentionerna hade inget systemskifte skett: skolan skulle ha fortsatt i offentlig regi.

  • Det hade inte funnits etableringsrätt för fristående skolhuvudmän. I dag får kommunerna finna sig i att marknaden styr, vilket enligt forskningen ökar segregationen.

  • Skolpengen skulle inte finnas, det öronmärkta statsbidraget till skolan skulle ha varit kvar och kommunerna skulle ha kontroll över resurserna till de fristående skolorna.

  • Utan Bildtregeringens ekonomiska stimulanser och avregleringar hade det inte växt fram en privat skolmarknad som präglas av dagens stora skolkoncerner och riskkapitalbolag.

  • Segregationen skulle ha varit mindre om Bildtregeringen inte hade infört fria val till alla skolor, fristående som kommunala, med kösystem för friskolor.

Vi menar att det var marknadsbesluten – inte kommunaliseringen –som ändrade skolsystemet i grunden. Men inte en enda av de nio skolrelaterade punkterna i 73-punktsavtalet mellan regeringspartierna, Centern och Liberalerna handlar om marknadsmekanismerna i skolsektorn.

Den enda punkt som berör välfärdsmarknaden har tillkommit för att stoppa regeringens ambitioner på området: ”Regeringen kommer inte att driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden.”

Men att regeringen är bakbunden av januariavtalet i skolfrågorna får inte innebära att Socialdemokraterna som parti lägger locket på den egna politikutvecklingen. Tvärtom vore det ytterst skadligt för partiet att kväsa den interna idédebatten – inte minst eftersom opinionen mot vinstdriven välfärd och engagemanget mot segregation och för likvärdig skola är betydande i Socialdemokraternas medlems- och väljarkår.

Därför är det oroväckande att marknadiseringen av skolan knappt nämns i handlingarna till Socialdemokraternas partikongress den 22 till 24 mars, mer än i förbifarten. Ett parti som vill växa bland progressiva väljare, måste ta fram skarpare och mer konkreta förslag för skolan.

Vår förhoppning är att denna rapports granskning av 1990-talets två stora skolreformer ska utgöra ett kunskapsunderlag för de politiker, väljare och partimedlemmar som vill att den svenska skolan återigen ska bli en kunskapsfokuserad, inkluderande, jämlikhetsskapande och demokratiskt styrd samhällsinstitution.


German Bender, Programchef arbetsmarknad, tankesmedjan Arena Idé
Sten Svensson, Fristående skoldebattör. Medlem av Nätverket för en likvärdig skola.


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.