ÅSIKT

Vi har fortfarande livegenskap i Sverige

Debattören: Våra franchisetagare behöver få bättre villkor

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT/GETTY
Andelen oseriösa franchisegivare är alltför stor. De franchisetagare som lämnar sin franchise med skulder hör man sällan talas om eftersom de är bundna av sekretessklausuler, skriver debattören.

DEBATT. Varje dag går Maria till sin franchisedrivna butik för att så gott det går arbeta av på sin skuld till franchisegivaren. Skulden upparbetades under det första året då de försäljningsprognoser som franchisegivaren presenterade Maria aldrig slog in. Nu tycker man kanske att Maria borde kunna försätta sig i konkurs för att komma ur en omöjlig situation.

Men franchiseavtal är överlag skrivna så att Maria - trots att hon driver sin butik form av aktiebolag - är knuten till sitt avtal med personliga åtaganden och borgen. Avtalen löper dessutom i flera år. Hon har som många andra franchisetagare blivit livegen och är helt beroende av franchisegivarens godtycke.

Franchising är en form av samverkan mellan två parter, franchisegivaren och franchisetagaren. Franchise utmärks av ett gemensamt uppträdande utåt från franchisegivarens och franchisetagarens sida. Franchisetagaren driver dock verksamheten i eget namn och för egen räkning. Franchise växer lavinartat i Sverige och blir en allt vanligare företeelse.

Många startar sitt första företag som franchisetagare och många nysvenskar ser här ofta en möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.

Andelen oseriösa franchisegivare är dock alltför stor. De franchisetagare som lämnar sin franchise med skulder hör man sällan talas om eftersom de är bundna av sekretessklausuler. De standardavtal som används i branschen är juridiskt snåriga - oftast 40-50 sidor långa - kan inte omförhandlas och är utformade till franchisetagarens nackdel. Det handlar om en relation som är mycket obalanserad - ofta är det en stor internationell franchisegivare på ena sidan och en liten enskild småföretagare på andra sidan. Många bestämmelser i avtalen kan betecknas som oskäliga avtalsvillkor.

Franchisetagaren är dessutom utsatt för en hård kontroll från franchisegivaren. Lokalen är så gott som alltid hyrd av franchisegivaren med avstående från besittningsskydd från franchisetagarens sida med den otrygghet detta innebär. Franchisetagaren sätter dessutom sin egen privatekonomi som pant i avtalet vilket innebär en stark beroendeställning till franchisegivaren.

Sverige behöver en skyddslagstiftning för franchisetagare. Skyddslagstiftning för franchisetagare finns i dag i bland annat USA, Kanada, Frankrike, Spanien, Italien och Japan - länder som har flera decenniers erfarenhet av franchising.

I dag finns runt 700 franchisesystem i Sverige med cirka 35 000 franchisetagare. Mer än 120 000 personer arbetar inom franchisebranschen som omfattar alltifrån detaljhandel, snabbmatsrestauranger, fastighetsförmedling, försäkringstjänster till begravningsbyråer.

Franchisetagarnas egen organisation "Sveriges franchisetagare" har initierat en "vitlistning" av franchiseavtal med syfte att skapa hållbara avtal. Vitlistningen ska göra det lätt att identifiera seriösa franchisegivare och sätta fokus på de viktigaste avarterna och fällorna i avtalen.

Ett område där en skyddslagstiftning är särskilt viktig är frågan om skiljeklausuler i avtalen. Skiljeklausul är obligatorisk i standardavtalen. En sådan bestämmelse i avtalet innebär att franchisetagaren inte kan gå till domstol för att lösa en tvist. Ett normalt skiljeförfarande är en dyr process och om franchisetagaren förlorar tvisten måste han betala hela kostnaden för skiljedomen, både arvode till skiljemännen samt sina egna och motpartens advokatkostnader, något som i regel uppgår till miljonbelopp.

I praktiken innebär detta att majoriteten av franchisetagare inte har råd att få sin tvist prövad och blir kvar i sin livegenskap. Ett minimikrav är att den starkare parten - franchisegivaren - betalar hela eller större delen av skiljekostnaderna, något som förekommer i en rad andra branscher.

Det är nödvändigt att "vässa" lagstiftningen med verkliga skyddsregler för denna utsatta grupp av småföretagare.

Stig Gustafsson, fd chefsjurist TCO


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här

ARTIKELN HANDLAR OM