ÅSIKT

Etniska låglönejobb göder segregationen

Debattören: LO biter sig själv i svansen med nya förslaget

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Att enkla jobb är språngbrädor vidare på arbetsmarknaden är en vanlig myt. Att låglönejobb är något vi behöver fler av – i integrationens namn – är en annan, skriver Lina Stenberg från Tankesmedjan Tiden.
DEBATT

DEBATT. Till slut kom dagen då LO slutade kämpa emot sänkta löner. Efter strandade förhandlingar med Svenskt Näringsliv i december står nu arbetstagarorganisationen med utsträckt hand.

Men LO biter sig själv i svansen. Etniskt märkta låglönejobb leder snarare till mer fattigdom och mer segregation än något annat.

De ”utbildningsjobb” som LO presenterade på måndagen ska underlätta för nyanlända och lågutbildade att komma in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten ska gå ner och matchningen mot den stora arbetsbristen inom flera yrken ska lösas. Den här delen av satsningen låter vettig på flera sätt. Men sedan kommer tillägget om sänkta löner, och plötsligt låter inte nyheten lika fräsch längre.

Kärt barn har många namn. Oavsett om vi kallar dem enkla jobb, låglönejobb eller vardagsjobb, finns generaliseringar och myter.

Att enkla jobb är språngbrädor vidare på arbetsmarknaden är en vanlig myt. Att låglönejobb är något vi behöver fler av – i integrationens namn – är en annan. Men sanningen är att de här jobben varken fungerar som språngbrädor eller ger ökad integration.

Redan i dag gör de snarare tvärtom. Och med en fackligt sanktionerad åtskillnad i inkomstnivåer mellan svenskfödd och utlandsfödd arbetskraft, finns det istället stora risker för en rejäl cementering av arbetande fattigdom.

I rapporten ”Språngbräda eller fallucka?– en analys av enkla jobb och working poor i Sverige” (Stenberg 2016), visar unik SCB statistik att låglönejobben blir alltfler i vårt land. Och de som i allt större utsträckning har de här jobben är utrikes födda. 10 respektive 12 procent av män och kvinnor som bott mer än åtta år i Sverige har ett enkelt jobb och av dessa lever var tredje i working poor. De kan alltså inte försörja sig på sin inkomst.

Rapporten är inte ensam om att synliggöra hur utrikes födda värderas mindre än svenskfödda på arbetsmarknaden. Fördomar och attityder hos arbetsgivare i enskilda fall får verkan på makronivå när vissa grupper (svenskfödda före utlandsfödda) tenderar att få jobb lättare med högre löner.

Det LO förbiser i sin analys i "LOs förslag om Utbildningsjobb för stärkt etablering" är just de inbyggda strukturer på arbetsmarknaden som gynnar vissa grupper och missgynnar andra. För till skillnad mot vad som antas i rapporten är det knappast sämre produktivitet bland utlandsfödda som ligger till grund för deras lägre löner.

Det är snarare de utbredda fördomarna mot utlandsfödda och diskrimineringen av desamma som ligger bakom löneskillnaderna. Och om problemet ligger i strukturell diskriminering, ska verkligen lösningen ligga i att förespråka ännu lägre löner för de som redan har ett sämre utgångsläge?

För självklart ska vi förenkla för nyanlända och personer som saknar utbildning att komma in på arbetsmarknaden. Men att öppna upp för legitimt uppdelade arbetsmarknader – en som kan kräva hel betalning och en annan som ska få mindre betalt enbart baserat på ursprung – banar väg för en utveckling som vi inte vill ha i Sverige.

Facket måste förhandla och kompromissa med arbetsgivarna, sådana är spelreglerna. Men balansen har blivit allt skevare på senare år på bekostnad av arbetstagarna. Working poor ökar drastiskt i vårt land och detta främst bland utlandsfödda. Segregationen och ojämlikheten skenar iväg.

I ljuset härav är det ytterst beklagligt att LO så tidigt i förhandlingen ger efter för sänkta löner. Att dessutom rättfärdiga löneskillnader utifrån ursprung är alarmerande. För om detta är LO:s förstabud till Svenskt Näringsliv – var hamnar kompromissen?


Lina Stenberg, kommunikationschef och rapportförfattare, Tankesmedjan Tiden


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM