ÅSIKT

Hela välfärden är på väg att rasa – eller?

Debattörerna: Svenska folket har rätt att få veta hur det står till

Det finns ingen samlad information som visar hur skattemedlen till välfärden används. Det vill dagens debattörer ändra på.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Inom politiken förs just nu en intensiv debatt om välfärdens kvalitet, ekonomi och ägande, och om anställningsvillkoren. Hur mår då vår välfärd?

Det kanske överraskande svaret är att det är svårt att veta, för det saknas samlad information. Därför har arbetsmarknadens parter inom vård och omsorg enats om att öka allmänhetens insyn.

”Äldreomsorgen är ju usel – fast mammas boende är faktiskt jättebra!”. Vi hör ofta liknande påståenden, där en hel bransch döms ut sedan en enskild skandal blivit stor i medierna. Att vår egen mamma eller pappa hamnat på ett ställe med god mat, glad personal och många aktiviteter ses som ren tur.

Nej, det är inte lätt att veta hur det egentligen står till med välfärden. Men svenska folket vill veta. Välfärdsinsyn har låtit Novus göra två undersökningar med vardera över 1 000 svarande:

95 procent anser att det är viktigt att få information om verksamhetens kvalitet hos organisationer och företag som bedriver vård och omsorg med skattepengar.

87 procent vill veta mer om ekonomi och ägarförhållanden samt personaltäthet och anställningsvillkor.

79 procent tror att det finns avgörande skillnader i kvalitet mellan olika utförare.

61 procent säger att de har liten kännedom om vilka skillnader som faktiskt finns.

59 procent vet inte var de ska söka information. Bara 17 procent anser att medierna gör ett bra jobb för att belysa kvalitetsskillnaderna.

Svaren pekar på en stor brist: Det finns ingen samlad information som visar hur skattemedel används och vilken kvalitet som levereras. Trots att stora mängder data skapas inom vård och omsorg är det nästan omöjligt att skaffa sig en helhetsbild och jämföra verksamheter.

Skälen är många: Aktörerna mäter olika saker, kvalitet är svårt att mäta, de viktar fakta olika, de redovisar olika och vill ogärna visa mindre goda resultat.

Kvalitet i välfärden uppstår i mötet mellan verksamhetens personal och patienten/brukaren. En bred insyn är därför viktig.

Allmänheten har rätt att få veta: vem som äger eller driver en verksamhet, hur ekonomin ser ut, vilka personalens anställningsvillkor är, samt naturligtvis kvaliteten ur ett brukarperspektiv.

Om allmänheten inte kan avgöra om skattemedlen används effektivt riskeras tilltron till politikernas förmåga att leverera god vård och omsorg.

Allmänheten har rätt till insyn, brukare och anhöriga ska kunna jämföra verksamheter och göra kloka val. Politiker och tjänstemän behöver bra data för att kunna göra kloka upphandlingar. Ökad transparens driver på för bättre kvalitet och resursutnyttjande i välfärden.

Arbetsmarknadens parter, arbetsgivare och fackliga organisationer inom vård och omsorg, har kommit överens om att öka allmänhetens insyn i offentligt finansierad vård och omsorg. Projektet heter Välfärdsinsyn, som också beskriver vad det handlar om.

Roger Molin, ordförande Välfärdsinsyn

Anna-kari Modin, projektledare Välfärdsinsyn

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

FAKTA

Bakom Välfärdsinsyn står arbetsgivarorganisationerna: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), KFO, Arbetsgivaralliansen, och Vårdföretagarna. Fackförbunden: Vision, Kommunal, Vårdförbundet,Naturvetarna, Fysioterapeuterna, Tjänstetandläkarna, Akademikerförbundet SSR, SRAT, Sveriges Läkarförbund, Sveriges Arbetsterapeuter, Psykologförbundet och Sveriges Farmaceuter.