Klimatjournalistiken måste tåla kritik

Replik från NMI om hur forskningen presenteras

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Maths Nilsson skriver: ”Visst finns det överdriven undergångsretorik i klimatdebatten. Dålig journalistik likaså. Det måste få kritiseras.” Men hur mottaglig är klimatjournalistiken för kritik? Replik från Näringslivets medieinstitut.
Maths Nilsson skriver: ”Visst finns det överdriven undergångsretorik i klimatdebatten. Dålig journalistik likaså. Det måste få kritiseras.” Men hur mottaglig är klimatjournalistiken för kritik? Replik från Näringslivets medieinstitut.

REPLIK. Maths Nilsson kritiserade nyligen Näringslivets medieinstitut (NMI) för en formulering om journalistik om klimatförändringar: ”Mediernas intresse för det värsta tänkbara utfallet dominerar”.

Det stämmer inte med NMI-rapportens innehåll, menar Nilsson, men han har fel. Majoriteten
av de totalt 329 granskade publiceringarna varnar för stigande havsnivåer utan att kvantifiera höjningen. Men när medierna kvantifierar så dominerar de värsta utfallen.

Att beskriva kunskapsläget är en utmaning för journalistiken, även inom andra forskningsområden.

I SVT diskuterades hur man som journalist ska presentera forskning som ibland kan komma till helt olika slutsatser, och skogsbruket togs som exempel. En SVT-journalist menade att det handlar om att låta båda sidorna komma till tals.

De forskare som ”prioriterar skogsbruk” ställdes mot de ”miljömedvetna forskarna”. Genom resonemanget diskvalificeras forsningens grundläggande uppgift, kunskapssökandet, och gör den till en fråga om att representera olika intressen.

Utmaningen för en journalist är snarare att bedöma vilken forskning som möjligen väger tyngre än annan, och att redovisa hur den bedömningen gjorts. Det gör alldeles för få journalister vilket NMI:s rapport om havsnivåhöjningar visar.

Här finns förbättringsmöjligheter, inte bara när det gäller forskningen om havsnivåhöjningar:

När Dagens Nyheter och SVT beskriver skogsbruket är det tydligt att forskare vars slutsatser handlar om att skogsbruket gör stor skada, lyfts fram. Mediers beskrivning av forskning om friskolor och fritt skolval har fokuserat på forskare som kommit fram till att skolval leder till problem.

Den grundfråga som vi ställer är: har medierna presenterat forskningen på ett balanserat sätt? Svaret är tyvärr nej i de här fallen.

Nilsson skriver: ”Visst finns det överdriven undergångsretorik i klimatdebatten. Dålig journalistik likaså. Det måste få kritiseras”. Men hur mottaglig är klimatjournalistiken för kritik?

Pamina Falck
Mats Olin
Näringslivets medieinstitut


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

LÄS VIDARE