Debatt

KD:s förslag spär på ”vi mot dem” i samhället

Debattörerna: Att ta bort modersmålsundervisning är diskriminering

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

KD:s partisekreterare Peter Kullgren menar att rätten till modersmålsundervisning borde tas bort. Vi vänder oss emot den människosynen och vill med all vår samlade kunskap och erfarenhet betona att rätten till modersmålsundervisning ger vinster både på individ och samhällsnivå, skriver debattörerna.

Foto: TT
DEBATT

DEBATT. Kristdemokraterna diskuterar just nu ett förslag om att ta bort rätten till modersmålsundervisning. I en intervju till Sveriges Radio säger partisekreterare Peter Kullgren att partiet är kritiskt till brister i modersmålsundervisningen. Bland annat lyfts att 40 procent av lärarna saknar behörighet.

Kullenberg pekar också på att rätten till modersmålsundervisning tillkom under en tid när barn inte hörde sitt modersmål någon annanstans än i hemmet och hävdar att de i dag omvänt ”inte möter det svenska språket”.

Ett resonemang som enligt oss är både felaktigt och som bygger på en rad föreställningar om ett ”vi” och ett ”dem”. I Kristdemokraternas bild av Sverige är ”vi:et” enspråkiga majoritetssvenskar. De flerspråkiga barnen som deltar i modersmålsundervisning är ”de andras” barn. De som, enligt Kullenberg, inte möter det svenska språket.

Enligt statistiska centralbyrån är 19,6 procent av Sveriges befolkning född utomlands. Även om en andel av dessa procent bor i stadsdelar där majoritetssvenskar lyser med sin frånvaro, innebär det inte att dessa grupper inte möter det svenska språket. På förskolor där barn har ursprung i tjugo länder talas inte hemspråken, utan just svenska, som är det gemensamma språket även för dessa barn. 

Många flerspråkiga barn är dessutom tredje generationens invånare: födda i Sverige, av inrikesfödda föräldrar, som i sin tur är barn till arbetskraftsinvandrare och flyktingar med många olika ursprung och språk.

Att tro att dessa barn inte ”möter det svenska språket” säger mer om Kristdemokraternas syn på språkliga minoriteter, än om barnens tillvaro.   

Varför är det viktigt med modersmålsundervisning? 

Till att börja med har FN slagit fast att minoriteters rättigheter ska skyddas, exempelvis genom statliga initiativ för att stärka minoritetsspråk samt att inte driva krav på assimilering. Vidare blev Barnkonventionen lag i år och artikel två i den säger att staten ska vidta åtgärder för att skydda barn mot diskriminering.

Det är diskriminerande att inte få lära sig läsa på sitt språk – oavsett om det gäller kurder i Turkiet eller somalier i Sverige.

FN:s expert på minoritetsfrågor, Fernand Varennes sa tidigare i år att modersmålsundervisning kombinerat med att följa läroplanen på majoritetsspråket är kostnadseffektivt på lång sikt då det minskar avhopp från skolan, ger bättre akademiska resultat (särskilt för tjejer), höjer nivån på läskunnighet på båda språken samt leder till ett större familj- och samhällsengagemang.  

Att vi i Sverige har misslyckats med att utbilda tillräckligt många lärare för att möta barns behov av modersmål i skolan kan inte tas för anledning att ta bort den rätten. Snarare bör vi satsa mer på att förbättra, avseende undervisningstid, organisation och modersmålslärarnas möjlighet till utbildning och fortbildning.

Vi vill tillägga att det är väl dokumenterat i svensk och internationell forskning att flerspråkighet har en positiv effekt på den kognitiva utvecklingen hos barn, såväl som på identitetsutveckling och psykiskt välmående utöver de positiva effekterna vad gäller akademiska resultat.

Vidare kan vinsterna i en flerspråkig befolkning inte underskattas avseende Sveriges ställning i en global ekonomi.

Vår samtid är polariserad. Det finns en politisk rörelse mot att minimera minoriteters tillgång till språk- och kultur som slår särskilt hårt mot minoriteter med utomeuropeisk bakgrund, eftersom dessa grupper inte skyddas av den svenska lagstiftningen som gäller för nationella minoriteter. 

Nationella minoriteters rättigheter kan förhoppningsvis stoppa Malmö Stads planer på slopad modersmålsundervisning i förskoleklass. Andra plattformar som främjar språkliga minoriteters tillgång till kultur och samhällslivet är under ständigt hot.

Vi såg hur internationella biblioteket i Stockholm stängdes ner och vi ser med oro på framtiden. Tvärtemot vad KD tycks tro, upplever många familjer utmaningar i att barnen överhuvudtaget ska exponeras för modersmålet.  

Förslaget som diskuteras av kristdemokraterna bryter mot partiets tidigare inställning till modersmålsundervisning. Det illustrerar en förskjutning som pågår, inte bara inom partiet utan i samhället i stort, där krav på assimilering ersätter visioner om mångfald.

Vi vänder oss emot den människosynen och vill med all vår samlade kunskap och erfarenhet betona att rätten till modersmålsundervisning ger vinster både på individ och samhällsnivå.


Baharan Kazemi, doktorand i socialt arbete vid Göteborgs universitet och initiativtagare till föreningen Hambaazi
Daphne Arbouz, doktorand i pedagogik vid Linköpings universitet
Tobias Hubinette, docent och lärare i svenska som andra språk vid Karlstads universitet
Adrian Groglopo, lektor i socialt arbete, Göteborgs universitet
Aleksandra Ålund, professor emerita, REMESO Linköping university
Alireza Behtoui, professor i sociologi, Södertörns universitet
Anders Neergaard, professor, REMESO, Linköpings universitet 
Astrid Assefa, skådespelare Antirasistiska akademin (ArA)
Barzoo Eliassi, docent i socialt arbete, Linnéuniversitetet
Berolin Deniz, Antirasistiska akademin (ArA)
Diana Mulinari, professor i genusvetenskap, Lunds universitet 
Esi Turkson, SFI-lärare
Farhad Jahanmahan, doktorand i barn och ungdomsvetenskap, Södertörns högskola
Fredrik Hertzberg, docent i pedagogik, Stockholms universitet 
Irene Molina, professor i kulturgeografi, Uppsala Universitet
Katarina Mattsson, docent i genusvetenskap, Södertörns högskola
Keith Pringle, professor emeritus i sociologi med inriktning mot socialt arbete , Uppsala Universitet
Laleh Nayeb, legitimerad logoped och doktorand, Uppsala universitet
Lena Sawyer, docent i socialt arbete, Göteborgs universitet
Lina Rahm, PhD i pedagogik, Linköpings universitet/KTH
Lisa Karlsson Blom, doktorand REMESO, Linköpings universitet
Maria Söderqvist, kurator SFI Malmö
Marta Kolankiewicz, lektor i genusvetenskap Lunds universitet
Mekonnen Tesfahuney, professor i kulturgeografi, Karlstads universitet
Nicholas Smith, lektor i filosofi, Södertörns högskola
Sabine Gruber, lektor, docent i socialt arbete, Linköpings universitet
Sia Sias, Antirasistiska Akademin (ArA)
Sofia Österborg Wiklund, PhD i pedagogik, Linköpings universitet
Tommaso M Milani, professor i flerspråkighetsforskning, Göteborgs universitet
Ulrika Wernesjö, lektor i socialt arbete, Linköpings universitet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

LÄS VIDARE

DEBATT Löfven har lagt sig platt för Miljöpartiet

ÄMNEN I ARTIKELN

Integrationen i Sverige

Barn & unga

Kristdemokraterna

Diskriminering

Skola & utbildning