ÅSIKT

Förråden sinar – krisen för bönderna inte över

Debattören: För många lantbrukare gapar plånboken tom efter torkan

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
Hans Ramel, LRF, menar att vi behöver en samordnad och stärkt svensk krisberedskap.
DEBATT

Få har kunnat undgå att de varma sommarmånaderna har lett till en stor kris för landets lantbrukare. Det finns dock inget ont som inte för något gott med sig och det positiva med krisen är att livsmedelsproduktion har hamnat i fokus.

Det är dags att börja prioritera svensk mat nu, så att vi inte hamnar i en ännu värre situation när nästa kris kommer.

Skördeåret 2018 kommer att läggas till historien som ett riktigt extremår. Enligt Jordbruksverkets prognoser blir årets skörd närmare 30 procent lägre än förra årets och den blir ungefär 75 procent av genomsnittet de senaste fem åren.

Siffrorna talar för hela landet och situationen i Skåne är ännu mer allvarlig, här finns det lantbrukare som endast har nått upp till 30 procent av en normalskörd.

Krisen är inte över bara för att höstregnen har börjat komma, utan den kommer att gå in i nästa fas när vi ska köpa insatsvarorna inför nästa år och mångas plånböcker gapar tomma.

Utöver det kommer foderbristen att vara påtaglig under hela året och det foder som finns är dyrare än normalt, vilket skapar en stor oro. En hjälp på vägen är att Sveriges regering har beslutat om ett nationellt stödpaket, till följd av situationen. Många lantbrukare kommer trots detta att göra miljonförluster.

Allmänhet, politiker, banker och branschorganisationer har bemött oss lantbrukare med stor förståelse och en välvilja att stötta på olika sätt. Vi är tacksamma för det och nu hoppas vi på att både politiker och konsumenter kommer att fortsätta värdesätta och värna om att vi ska kunna bedriva inhemsk livsmedelsproduktion under en lång tid framöver.

Varför är det viktigt att ha svensk livsmedelsproduktion då? Först och främst handlar det naturligtvis om att vi producerar på ett miljömässigt hållbart vis och att vi har god djurhälsa i fokus och en låg antibiotikaanvändning i produktionen. Det gynnar både vår och djurens hälsa.

Men, livsmedelsproduktionen bidrar till mycket mer. Den är en stor tillgång för hela samhället genom att den skapar sysselsättning med god hävstångseffekt och att den genererar skatteintäkter.

De som arbetar inom de gröna näringarna skapar dessutom underlag för lokala servicenäringar som exempelvis detaljhandel, vård, skolor, restauranger, hantverkare och bilverkstäder. Denna sysselsättning utgör cirka 15 procent av alla sysselsatta i landet.

Skånes lantbrukare skapar även trygghet genom att vi bidrar till landets självförsörjning av livsmedel.

Enligt Livsmedelsverket räcker de enskilda hushållens livsmedelslager i tre till tolv dygn, våra centrallager har livsmedel för tre till åtta dagar och livsmedelsindustrin och importhamnarna har tillgångar för ytterligare ett par dagar.

Sårbarheten är därmed stor och årets torka har exempelvis medfört att Sverige kommer att bli importberoende av vete i år. Vi behöver en samordnad och stärkt svensk krisberedskap, för att sårbarheten vid nästa krisläge ska minskas så att vi kan trygga landets försörjning av mat, vatten och energi.

Effektivt och konkurrenskraftigt lantbruksföretagande möjliggörs också om myndigheternas ärendehantering börjar präglas av mindre byråkrati. Dels handlar det om att de EU-stöd som redan är beslutade ska kunna betalas ut så fort som möjligt och dels borde myndigheter få ett tydligt främjandeuppdrag för att underlätta för entreprenörer i lantbruket.

Det lönar sig inte att gnälla över spilld mjölk, så nu får vi försöka lägga extremåret 2018 bakom oss och se ljusare tider an. Skånsk livsmedelsproduktion är en stor tillgång för hela Sverige och vi behöver långsiktiga spelregler för att det ska kunna fortsätta vara så.

Det enklaste alla kan göra är faktiskt att välja och efterfråga svenska livsmedel i butiker och restauranger och på så sätt bidra till en god hälsa för både människor och djur.


Hans Ramel, ordförande för LRF Skåne


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM