ÅSIKT

Byråkrati berövar tre barn deras barndom

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Debattören: Återförening av familjen förhindras av omöjliga regler

Foto: Fikadu Asgele Tekiae flydde från Eritrea med sina barn för att återförenas med fadern i Sverige. Migrationsverket tvivlar inte på att de är föräldrarna, men ställer omöjliga krav på en papperslös flykting.

Denna höst har kantats av skildringar om flyktingöden. De mest uppmärksammade har handlat om barn som drunknar i Medelhavet på väg mot Europa. De flesta flyktingarna på katastrofbåten på Lampedusa kom från Eritrea, en sluten stat som förtrycker sina medborgare. Varje månad flyr minst 1 500 människor, ofta tar de sig över Röda Havet i bräckliga båtar, ibland över Medelhavet.

Men det här handlar om en eritreansk familj som har valt en annan väg. De har inte betalat människosmugglare och inte riskerat de tre barnens liv i dödsmärkta båtar. De försöker gå den legala vägen. Allt talar för att familjen har rätt att förenas i Sverige. Pappan Mikael Gebrehiwet har uppehållstillstånd här sedan 2010 som flykting från den eritreanska armén; stora delar av befolkningen tvingas till oupphörlig militärtjänst.

Mamman Fikadu Asgele Tekiae och barnen som är fem, åtta och tolv år gamla lever sedan tre år på flykt utanför Eritrea, först i Etiopien, nu i Sudan.

För ett år sedan skrev jag en debattartikel här om denna familj. De hade fått avslag från Migrationsverket på sin ansökan att förenas med fadern, trots att dna-tester bevisade att alla tre barnen var biologiska barn till Mikael och Fikadu. Migrationsverket tvivlar inte på att paret under sju års tid fått tre gemensamma barn. Men de hävdar att Fidaku inte tillräckligt styrkt sin egen identitet samt hänvisar till att föräldrarna gett motstridiga uppgifter om bland annat antalet gäster vid deras bröllop.

Det var ett obegripligt beslut. Fikadu kunde inte få papper på sin eritreanska identitet i Etiopien eftersom Etiopien och Eritrea är fiender.

Månaderna gick, flera avslag kom, bland annat hävdade förvaltningsdomstolen att Fikadu måste styrka att hon har vårdnaden om de tre barn som hon bevisligen är mor till. Hon skulle styrka att ingen annan i Eritrea eller någon annanstans i världen fått vårdnaden om hennes barn.

Men grundbulten i alla avslag var mammans egen identitet, hon behövde nya papper från det land hon flytt.

I somras fattade de det drastiska beslutet att ta familjen till Sudan där Eritrea har ambassad. Det blev en färd genom Etiopien till gränsen och in i Sudan. Det var inte riskfritt. Fikadu och Mikael har ändå haft tur. I Forshaga där Mikael bor verkar Gunnar Ström, en volontär eldsjäl som tidigare arbetat för Röda Korset. Gunnar har använt sina kontakter i regionen för att hjälpa familjen och han reste själv till Sudan för att gå med Fikadu till svenska ambassaden. Men ambassaden förklarade att Fikadu måste skaffa ett eritreanskt pass och sedan ställa sig i kön bland alla asylsökande. Under tiden fortsätter familjen att leva i limbo.

Nu, tre månader senare har Fikadu fått ett id-kort. Det var inte gratis, Eritrea har goda inkomster från de människor som drivs på flykt.

Men det räcker inte för Sverige. Nu ska hon också ha ett pass, inhandlat från samma ambassad, som representerar det land från vilket familjen flytt. Sedan köa igen. Det återstår att se om dna-bevisen anses räcka för de papperslösa barnen eller om Sverige kräver nya dyra förhandlingar med eritreanska myndigheter.

Frågor om flykt är inte enkla. Det ska finnas regelverk och rättssäkerhet. Men hur många byråkratiska irrvägar ska flyktingar som har odiskutabel rätt att förenas i Sverige utsättas för?

Barnkonventionen säger att asylfrågor för barn ska behandlas positivt, humant och snabbt. Dessa tre barn har bara en barndom. De har asylrätt i Sverige och måste kunna få den utan att ge sig ut på haven på flykt.

Om debatten

Debattören

Cecilia Bäcklander, 67, Solna.

Tv-producent och frilansjournalist med ­fokus på Östafrika. Har bott sju år i Etiopien och Kenya.

Debatten

En dom i Migrationsöverdomstolen 2012 gör det möjligt för anhöriga att bevisa släktskap ­genom dna-prov och på så sätt kunna förenas i Sverige. Vi har tidigare skrivit om Fikadu Asgele Tekiae, Mikael Grebrehiwet och deras tre barn, som fort­farande inte har fått återförenas. Läs gärna på aftonbladet.se/debatt

CECILIA BÄCKLANDER