ÅSIKT

Dags att ta tillbaka nätet från trollen

Debattören: Inför ”vägkameror” på nätet, sätt press på Facebook – och låt Reinfeldt leda arbetet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: THINKSTOCK
För att ta tillbaka nätet från troll, extremister och andra kriminella bör vi fokusera på tre områden, skriver Sebastian Merlöv.
DEBATT

DEBATT. Sedan internets framväxt och på senare år sociala mediers explosiva utveckling så har mycket positivt följt med denna utveckling. Människor idag har större möjlighet till sociala kontakter, nya influenser och att hålla sig uppdaterad av vad som händer i världen. En större möjlighet att engagera sig i frågor som man anser är viktiga.

Den arabiska våren hade aldrig inträffat om det inte var för denna utveckling. Inte i heller den senast aktuella #metoo-kampanjen. Våra relationer och våra möjligheter att ta del av och själv dela med oss av information har digitaliserats och globaliserats.

Men genom denna öppna digitalisering har vi också blivit tagna på sängen där effekten av denna digitalisering har fått väldigt stora konsekvenser i verkligheten.

Det handlar om att alla terrordåd som begås görs efter nätbaserad radikalisering, valet i USA med Trump som ny president, Brexit och valen i Tyskland, Frankrike men också händelserna i Ukraina och Barcelona har alla till största del påverkats av digitaliseringen.

Hemmavid präglas det digitala samtalet av påhopp, trakasserier och hot som gör att viktiga röster tystas och debatten vänder mot ett mörkare och mer slutet samhälle.

Det är dags att ta tillbaka nätet från troll, extremister och andra kriminella där man bör fokusera på tre områden:

  • Hot, förtal och trakasserier ser dimensioner som man inte skulle se i verkliga livet. Alltifrån människor bakom dold identitet till politiker i etablerade partier och samhällsdebattörer går till digitala angrepp på individer och folkgrupper. Ofta med en svans av följare som driver på hoten och trakasserierna.

  • Radikalisering av extremister. Tiden är förbi när man behöver träffas i källarlokaler för att byta idéer eller åka till träningsläger för att veta hur man ska kunna begå terrorbrott. En relativt liten terrorinsats får också väldigt stor spridning på nätet. Väldokumenterade terrorbrott delas friskt utan konsekvens. Denna radikalisering sker främst inom högerextrema och religiösa grupper.

  • Illegala påverkansoperationer från främmande makt eller från samhällselement som vill rasera det öppna samhälle vi idag lever i. Genom ”Fake News”, statsägda nyhetstjänster, ”nyhetsbloggar”, tjänster som Wikileaks, robotar som härmar en vanlig människas aktivitet samt så kallade ”trollfabriker” där människor får betalt för att agera som ett flertal olika personer påverkar man vanliga människors åsikter och världsbild. Stora resurser läggs också på att analysera vanliga människor on-line för att påverka deras åsikter åt ett eller annat håll.

Vad kan vi då göra åt denna utveckling innan den får alltför långtgående negativa konsekvenser för våra samhällen? Det finns tre områden som man borde fokusera på:

Via EU reglera att aktörer som Facebok, Twitter och andra digitala verktyg måste kunna verifiera identiteten så bra som möjligt. Man ska kunna vara anonym utåt men måste verifiera en riktig identitet bakom. På samma sätt som man handlar online. Man kommer då också åt robotar ”bots” och s.k. trollfabriker. Det blir möjligt att lagföra personer som begår brott digitalt.

Lagstifta eller etablera rutiner så att man på samma sätt som att man genom en trafikkamera kan automatisera bekämpningen av trafikbrott på farliga vägsträckor så kan man göra det med brott som sker på nätet. För enklare brott blir det snabbt utdömt böter. Här kan moderna it-verktyg säkerställa detta på samma sätt som identifiering via trafikkamera.

Fokuserad investering och insats av cyberenheter inom både polis och säkerhetspolis. Detta är enheter som pro-aktivt genom ny teknik, Big Data och Artificiell Intelligens analyserar och digitalt jagar brottslingar som agerar organiserat inom ovanstående problemområden. Specialistenheter som dessa kan då också understödja ”vanlig” polis kring barnporr och narkotikabrott och annan grov brottslighet som idag till huvuddel organiseras via nätet. Här krävs att staten tillför dedicerade resurser för detta. Detta blir också en utökad komponent av Totalförsvaret.

Det är dags att agera nu. I Sverige står vi inför ett nytt val 2018 som mer än någonsin tidigare kommer att påverkas av den digitala utvecklingen. Vi behöver på kort tid etablera spelreglerna för hur vår demokrati fortsatt ska kunna vara öppen och fri från hot, trakasserier eller yttre påverkan.

Regeringen bör omgående tillsätta en parti-överskridande grupp att driva denna fråga både nationellt och via EU. Är det för djärvt att föreslå Fredrik Reinfeldt till att leda ett sådant uppdrag?

Han är väldigt insatt i digitaliseringens konsekvenser inom ekonomin och hur man hanterade detta både nationellt och internationellt. Han har också personliga nätverk bland ledande politiker i EU som också är kritiskt för att nå resultat snabbt.


Sebastian Merlöv, it-entreprenör, S-märkt samhällsdebattör och politiker


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM