ÅSIKT

Vi kan inte se på när barnen svälter ihjäl

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Debattören: Regeringen och EU måste agera snabbt för att rädda liv i svältkatastrofen

Foto: Lucia Battio förlorade sin son kvällen innan den här bilden togs. I hennes knä sitter hennes näst yngsta son Danos, han har samma uppsvällda mage som sin lillebror, samma hosta som sin mor. "Det är inte värdigt mänskligheten att passivt se på när människor svälter till döds", skriver debattören.

DEBATT. Jag och många med mig, följer med fasa utvecklingen i Malawi och flera andra länder i Sydöstra Afrika. Aftonbladet rapporterar, i den enligt mig viktigaste artikelserien denna sommar, om hur människor drabbas av torkan och svälten.

Sydöstra Afrika hotas av den värsta svältkatastrofen på 50 år. Och av alla miljoner människor som drabbas är det alltid de små, värnlösa barnen som drabbas värst. Redan under våren rapporterades det i världen om den annalkande svälten, som skulle följa efter torkan. Nu får vi rapporterna och de fruktansvärda bilderna på svältande barn. Döende små i mammas famn som kämpar för sina liv.

Väderfenomenet El Niño, som i år varit ovanligt starkt i år, har medfört uteblivna regnperioder i bland annat flera länder i sydöstra Afrika. Värst drabbade av torkan är länderna på Afrikas horn – Somalia, Etiopien och Sydsudan – men även flertalet länder i Sydostasien har drabbats hårt. Bristen på regn har till stor del slagit ut matproduktionen i dessa länder. Rapporter från FN varnar för att minst 60 miljoner människor är i akut behov av nödhjälp.

Unicef uppskattade i mars att närmare en miljon barn är i akut behov av behandling mot undernäring. Och sedan mars har situationen inte förbättrats. Tvärtom, utvecklingen går mot den fasansfulla massvälten som Unicef varnade för.

Etiopiens president vädjade om krishjälp från det internationella samfundet redan i mars. Jag ställde då en fråga till kommissionen om hur EU agerar och stöder. Ett särskilt nödanslag på 111 miljoner euro till de hårdast drabbade länderna i centrala, östra och södra Afrika var svaret. Och att kommissionen undersöker möjligheten till ytterligare katastrofbistånd för 2016.

Det är bra men långt ifrån tillräckligt. Och det går alldeles för långsamt! Torkan var redan ett faktum under våren och nu ser vi svälten, precis som flera varnade för redan under våren.

Vi måste alla vakna upp och agera för att rädda liv. Jag som ledamot av Europaparlamentet lovar att göra vad jag kan för att lyfta frågan i parlamentet och att sprida kunskap. Jag uppmanade nyligen EU:s utrikeskommissionär Federica Mogherini att prioritera detta arbete och jag kommer att fortsätta att pressa på hennes kansli. Men det räcker tydligen inte för att få fart på EU:s förebyggande arbete. Pressen måste komma också från medlemsländerna i EU och från fler partier än mitt eget i Europaparlamentet.

Jag uppmanar därför också mina kollegor från andra partier att verka i sina partigrupper för att Europaparlamentet ska anta en resolution med en konkret och snabb handlingsplan för att stävja svältkatastrofen.

Jag skulle också gärna se att den svenska regeringen verkar för ett resolut och snabbt agerande såväl från EU:s sida, liksom starka insatser från FN.

Mot bakgrund av Sveriges framtida plats i säkerhetsrådet, finns ju säkert redan nu ett ännu större intresse av att lyssna på Sveriges prioriteringar.

Det är nödvändigt att agera snabbt och förebyggande, annars kommer många människoliv gå förlorade. Dessutom riskerar vi att fler ger sig ut på farliga flyktvägar, något som världen redan nu har svårt att hantera.

Sist men inte minst. Jag uppmanar oss alla att försöka hjälpa de organisationer som arbetar i de drabbade länderna. Aftonbladets kampanj ger flera tips på hur vi alla kan hjälpa till. Det är inte värdigt mänskligheten att passivt se på när människor svälter till döds.

Jytte Guteland (S), europaparlamentariker

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.