ÅSIKT

Hopp för veteran-idrotten?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Jan Söderström: ”Fortsätt tävla efter 35 – men med sänkt ambitionsnivå”

Foto: ASTA – EN FÖREBILD Asta Larsson slutade inte träna och tävla när hon lämnat eliten. 1997 tog 65-åringen Asta guld på veteran-VM i Sydafrika, en av sju medaljer. I dag är hon 76 år och tävlar nästa helg i European Master Games i Malmö i löpning, häcklöpning, längdhopp och tresteg .

I månadsskiftet juli/augusti arrangerades världens största tävling i friidrott i år. Det handlar alltså inte om OS – utan om EM i friidrott för veteraner som gick i Ljubljana i Slovenien. Där tävlade 3 700 män och kvinnor från 41 länder i åldrar från 35 år ända upp till 94!

Ett riktigt stort idrottsevenemang, dock långt ifrån det massmediala rampljuset och utan feta sponsorkontrakt. Men med friska, vitala utövare som älskar att träna och tävla och som är beredda att lägga ner både tid, kraft och egna pengar på att nå sina mål.

Medan elitidrotten har blivit alltmer kommersiell, beroende av TV-intäkter och sponsorpengar och med utövare som har idrotten som yrke är veteranidrotten dess motsats. Här är man fortfarande trogen den olympiska rörelsens ideal, ”en livsstil baserad på ansträngningens glädje”, för att citera ”The Olympic Charter”.

Polariseringen mellan elitidrotten och breddidrotten har skärpts under de senaste decennierna. Det gäller tyvärr inte bara den bild av idrotten som ges i massmedia, utan också kulturdepartementets utredning: ”Föreningsfostran och tävlingsfostran - En utvärdering av statens stöd till idrotten”. Där konstateras att ”idrott, motion och fysisk aktivitet har tydliga positiva hälsoeffekter i form av minskad risk för framtida sjukdomar och ökad upplevelse av fysiskt/psykiskt välmående”.

Men utredningen drar ingen slutsats av detta faktum. Utredningens förslag är tvärtom nästan helt fokuserat på hur samhällets stöd ska utformas till elit- och barn- och ungdomsidrotten. Förslag för att stärka de äldres möjligheter att fortsätta idrotta långt upp i åldrarna saknas helt.

Ur ett folkhälsoperspektiv finns stora vinster att göra med att stimulera regelbunden träning och tävling även för äldre. Fram till år 2020 kommer antalet personer i åldern 70-85 år nästan att fördubblas. Det är viktigt både för dem och för samhället att de kan behålla sin fysiska vitalitet.

Om man förlorar sin muskelstyrka har man svårt att klara av sin vardag, att bära hem en fem kilo tung kasse från butiken kan bli oöverstigligt och man klarar kanske inte ens att öppna sin medicinburk.

Det är då glädjande att det finns forskning som visar att så lite som 8 veckors regelbunden träning kan öka muskelstyrkan avsevärt, till och med i 90-årsåldern! Personer som varit beroende av rollator har kunna klara sig utan den när de regelbundet börjat träna på gym.

Signalerna från både massmedia och de flesta OS-deltagarna i Peking är tyvärr att man ska lägga av med tävlandet när man passerat zenit i sin idrottskarriär. Elitidrottare som fortsätter betraktas snarast som patetiska. När man tagit sin sista OS-medalj ska man möjligen ägna sig åt att bli tränare.

Tyvärr borde budskapet vara det motsatta – att man kan fortsätta träna och tävla, om än med lägre ambitioner. Föredömen för idrottsrörelsen borde i stället till exempel vara Hasse Lagerqvist som vid OS i München 1972 kom på femte plats i stavhopp och som fortfarande känner glädje med sitt idrottande och tar medaljer vid veteranmästerskapen.

Eller höjdhopparen Carl-Erik Särndal, 71 år gammal, som förra året utsågs till Europas bästa veteran i friidrott, tog guld vid EM i Ljubljana och har världsrekordet i sin åldersklass. Sådana prestationer borde lyftas fram för att visa att man även i högre åldrar kan ha glädje av sitt idrottande.

Den dramatiska ökningen av antalet äldre innebär att kostnaderna för sjuk- och äldrevården kommer att öka. Innan kulturdepartementets utredning behandlas av riksdagen måste den därför kompletteras med en analys hur idrottsstödet också kan användas för att öka den fysiska aktiviteten för de äldre.

Sist men inte minst gäller att den som fortsätter med sitt idrottande också när kroppen börjar åldras har själv stor glädje det – ”en livsstil baserad på ansträngningens glädje”.

Dagens debattör

Jan Söderström

66 år, tävlar för Bromma IF, är dubbel guldmedaljör på veteran-VM och satte i år världsrekord på 60 meter häck inomhus med 9,49 sekunder i åldersklassen 65-69 år.