ÅSIKT

”Journalister varslar alltid”

DEBATT

Pär Fagerström, ordförande i TU: ”Luckan i lagen om upphovsrätt måste täppas till”

Journalistförbundet har än en gång iscensatt konfliktåtgärder mot Sveriges dagstidningar.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

De senaste 25 åren med dess 16 avtalsrörelser, har Journalistförbundet varslat om konflikt mot dagspressen åtta gånger och utlöst konflikt fem gånger. Mängden konflikter beror inte på att villkoren för dagstidningarnas anställda är usla, jämfört med andra branschers. Snarare är det tvärtom.

Tändvätskan är en lucka i lagen om upphovsrätt. Den ger facket en chans att begära betalt en gång till för arbete som redan utförts och även chans till kontroll över företagens verksamhetsutveckling.

Politikerna har nu äntligen börjat få upp ögonen för problemet. Det är nu dags att göra slag i saken.

Jag minns från mitt barndomshem hur den nuvarande upphovsrättslagen kom till.

Min far satt i riksdagen omkring 1960, och lagutskottet där han ingick jobbade fram lagen. Han såg den som en fantastisk social reform för konstnärer, författare och andra fria yrkesutövare. Typexemplet var Evert Taube — överallt spelades hans visor, men han fick aldrig betalt.

Lagen fick avsedd effekt. Men ingen tänkte då på att göra skillnad mellan en fri yrkesutövare och en upphovsman som redan har en anställning med månadslön, semesterersättning, anställningstrygghet och hela paketet.

Det är denna ofullkomlighet i lagen som Journalistförbundet valt att rida på. Förr räckte det förvisso för tidningarna att kunna publicera vad de anställda journalisterna tog fram enbart i den egna papperstidningen. Men ska företagen klara sig i den nya medievärlden, måste de kunna förfoga över innehållet för publicering i andra kanaler och på nya plattformar, eget ägda eller i samarbete med andra.

De betalda tidningarnas upplagor viker sakta, parat med att nya kanaler för nyheter och reklam växer fram. Om inte tidningarna kan ta plats här, kommer scenen att intas av andra aktörer, ofta utan publicistiska ambitioner eller insikter i mediernas demokratiska funktioner.

Tidningarnas strävan i avtalsrörelse efter avtalsrörelse handlar om möjlighet till affärsutveckling på långsiktigt stabila och ekonomiskt rimliga villkor.

2004 innebar ett genombrott då Journalistförbundet skrev på ett avtal som lade fast en ny förhandlingsordning.

Den vetorätt mot lokala avtal som Journalistförbundet tidigare hade föll nu bort. Journalistförbundet centralt gjorde åren därefter allt för att sätta käppar i hjulen. Men ramverket visade sig fungera. Lokala avtal har träffats litet varstans, bl a i mitt eget företag, Dalarnas Tidningar. Detta har medverkat till en god utveckling.

Nu utökar och nyanställer tidningsföretagen, och det handlar framförallt om journalistjobb i digitala medier. Ändå blev det varsel och konflikt även i år. Varför?

För att återfå sin tidigare kontroll, har Journalistförbundet föresatt sig att riva upp den ordning, som man själv var med om att skapa 2004.

Detta sker inte därför att de lokala avtal som träffats skapat ett missnöje bland de egna medlemmarna. Orsaken är en annan, nämligen att Journalistförbundets ledning har vidlyftiga maktpolitiska ambitioner. Dess ordförande Agneta Lindblom Hulthén uttrycker det nybrutalt naket: ”Sitter du på upphovsrätten så har du mediemakten.”

Det handlar om ett fackförbund, vars ledning har huvudet fullt av 70-talistiska sloganer om löntagarmakt som vill använda kollektivavtalet till att stoppa tidningarnas möjlighet att samarbeta med varandra och att utveckla nya medier.

Det är dags att lagstiftarna gör den lilla ändring som 60-talets lagstiftare inte tänkte på. Det har redan gjorts för arbetstagare som skapar datorprogram, och samma bör nu ske i fråga om den ekonomiska upphovsrätten för anställda i medierna.

Medieföretagen har rätt att få samma förutsättningar som gäller i näringslivet i övrigt – den anställde gör sitt jobb, får betalt för det och arbetsgivaren förfogar över resultatet.

Pär Fagerström